VLADIMIRS JULKALENDER 12 december: Luktar pyton

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Häromdagen ombads jag att hålla ett föredrag om yttrandefriheten och därtill relaterade ämnen. Jag och min universitetsvärd, som skulle framföra några introducerande ord, klev in i den välfyllda föreläsningssalen, och det första hon sa var en uppmaning att öppna fönster, med hänvisning till att det luktade pyton där.
En av deltagarna anmärkte att man höll på att gräva nedanför fönstren…

Livet inte så sällan härmar konsten tänkte jag, när jag i stunden drogs till minnes en scen från filmen A Beautiful Mind, där den blivande nobelpristagaren John Nash skulle hålla en föreläsning, och en av studenterna undrade ”Can we open up the window, Professor? It’s hot in here.” Nash replikerade: “Your comfort comes second to my ability to hear my own voice.” Den uppstådda, något obekväma stämningen flög sin kos, när Nash blivande hustru Alicia, öppnade fönstret och bad arbetarna nedanför att ta en paus.
Det är en underbar scen, i vilken hela filmen på ett emblematiskt vis både förutses och summeras. Inte undra på att filmens manusförfattare Akiva Goldsman, belönades med en Oscar.

Någon, som troligen ville rädda stämningen inför mitt föredrag, undrade varför man säger att något luktar pyton, när det är uppenbart att pyton inte alls luktar illa?
Det kom tre, fyra förklaringar på detta, alla i all hast framgooglade på plats och stället. Ett av svaren kom från en sida som kallar sig ”Svar på allt!”, som administreras av Merinfo.se. Det lyder: ”Bakgrunden till talesättet ’det luktar pyton’ sägs vara att pytonormar ofta blir överkörda av bilar i Afrika. Sedan ligger de kvar på vägen och förmultnar och då börjar de lukta illa…”
Svaret påminde mig om de politikersvar som också mer ofta än sällan uppenbarligen är undantagna verklighetens fakta.
Det räcker att tänka en smula, för att komma fram till att frasen ”det luktar pyton” inte kan komma som en reflektion över överkörda pytonormar, eftersom den första bilen med förbränningsmotor konstruerades i mitten av 1800-talet, och den dessutom inte trafikerade Afrikas, på den tiden mycket begränsade vägnät. Dessutom rullade dåtidens bilar så pass långsamt att även en mycket mätt och trött pytonorm skulle lätt undkomma den.

Talesättet har sitt ursprung åtminstone 3250 år tidigare, det vill säga det uppstod någon gång under Ramses II:s tid. I Andra Moseboken – vars slutliga sammanställning var klar under 500-talet f.Kr. – kan man i kapitel 1, läsa: ”… Då fick Egypten en ny kung, en som ingenting visste om Josef. Han sade till sitt folk: ’Israeliterna har blivit för många och för starka för oss. Nu måste vi handla klokt, annars blir de ännu flera. Och blir det krig kan de förena sig med våra fiender och kämpa mot oss och sedan ge sig av härifrån.’ Därför satte man fogdar över dem för att kuva dem med hårt arbete. Och de byggde städerna Pitom och Ramses, där farao hade sina förråd…”

Israeliterna i Pitom var utstuderat tyranniserade, och för att genomföra Pitoms många mastodontbyggen i den rådande solhettan, som inte så sällan låg över 40 grader Celsius, slogs de, sparkades och piskades, tills de stupade. Ofta fick de ligga där de föll på den blod- och svettdränkta, febriga marken, utan att någon fick lov att begrava dem.

Stanken i Pitom var således enorm, något som det finns historiska vittnesbörd om. Även i populärkulturen nämnes detta. I böcker och filmer. Exempelvis i filmen Exodus: Gods and Kings, där det utspelar sig följande dialog mellan Ramses ställföreträdare i Pitom, egyptiern Hegep, och hebrén Moses:
“Welcome to Pithom. You get used to the smell.”
“The viceroy seems to be enjoying a good share of his resources.”
“This isn’t a job everyone wants to do, my Lord. A certain degree of comfort is necessary to keep up his spirits. You know what the problem is? People live too long these days. Every year, the death rate lags further behind the birth rate. And these people… They reproduce like it’s a sport.”
“This is the problem? A growing work force?”
“No, of course not. It’s good for production. Of course it is, but only to a point. When that population wants you dead… Yes, it’s a problem. So, either I’m given more troops to maintain order… Or I start thinning out the herd.”
“You start slaughtering people for no reason other than this precarious theory… You will provoke the very thing you say you wish to avoid.”

Förskjutningar av ordens betydelse i det svenska språket, liksom i alla andra språk, är otaliga. Algoritm, för att ta ett exempel, är en förvanskning av matematikern och astronomen (Muhammad ibn Musa) al-Khwarizmis namn. Det är med ordet “mayday” som ett flygplan eller fartyg anropar på hjälp. Det franska ordet “m’aidez” betyder ”hjälp mig” och uttalas, ungefär, mayday. Den biografiska filmen Infinitely Polar Bear fick sitt namn av att filmens manusförfattare och regissör, uppfattade namnet på sin fars bipolaritet som så.

Att vi säger ”att lägga rabarber på något”, när vi egentligen menar ”lägga embargo på något”, kan tjäna som ytterligare ett belägg på denna språkliga förvanskning. ”Blötdjur (Mollusca) är en djurstam med idag omkring 40 000 levande arter på jorden”, skriver Wikipedia. Det som Wikipedia inte nämner är att det bara är på svenska som namnet denna djurstam associeras till – ”blöt” och ”blöta”, möjligen ”vekhet” – på andra språk är det inte så. Jag antar att detta är ett resultat av felaktig översättning från danska eller norska. På danska heter dessa djur ” bløddyr”, det vill säga ”mjuka”. På tyska heter de ”Weichtiere“, vilket betyder ”mjuka djur“. På ungerska kallas de ”puhatestűek”, alltså ”mjuka”, på tjeckiska säger man ”měkkýši“, alltså ”mjuka”, på norska ”bløtdyr“, på ryska ”мягкоте́лые” (”mjagkotelje”) och på slovakiska ”mäkkýše“. Samtliga dessa namn knyter till ordet ”mjuk“ och inte ”blöt”.
”Fia med knuff” bör egentligen heta ”Fiat med knuff, då ”fiat” betyder ”må gå” och passar således det italienska bilmärket Fiat lika bra som namnet Volvo, det vill säga ”jag rullar”, passar det numera kinesiska bilmärket.

Jungfru Marie bebådelsedag kallas även Vårfrudagen och firas den 25 mars. Samma dag som Våffeldagen. Detta som ett resultat av att vårfrudagen, troligen med flyt missbenämndes som våffeldagen.
Tussilagobladen användes för att göra en dekokt mot hosta och hästhov är ett utökad anagram av hosthäva.
Efter avregleringen av SJ:s monopol år 2006 fick Sverige även ett tågbolag som heter ”Snälltåget”.

Snälltåget är naturligtvis inget tåg som är snällare än andra tåg, utan namnet är en förvrängning, försvenskning och uppmjukning av tyska ”Schnellzug”, vilket betyder att det rör sig om en ”snabbtåg”, som inte stannar vid varje station tåget passerar.
Det luktar således inte pyton i Pitom eller några andra ställen, utan det luktar Pitom.
Både på grund av den vidrigt luktande döden i Pitom, och den stinkande härskarideologin som praktiserades där.

Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker.

© Vladimir Oravsky Messerschmitt

Skriven 2019-12-11