STAFFAN SCHÖIER och STEFAN WERMELIN, Yrke: Povel Ramel – inte en självbiografi (Bonnier Fakta)

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Genre: Biografier
Antal sidor: 296
Utgivningsdatum: 2011-08-23

Ramel-dans kring julgranen

Medan vinyl, film, konsertposters och andra samlarobjekt jagas och ökar i värde verkar böcker och frimärken gå kräftgång. Naturligtvis går man man ur huse när professor G.W.Persson eller någon annan av de stora elefanterna dansar på bokdiskarna med en ny bok, men i det stora hela tillhör böckernas storhetstid historien. Detta är bara att beklaga eftersom känslan av att krypa in i en spännande, intressant, rolig eller kunskapsberikande bok inte kan beskrivas utan måste upplevas.

Rättar inte in sig i ledet

Skulle ni nu få uppenbarelsen att ge någon i omgivningen en bok till jul har jag här förslag på boken med stort B (inte bara till formatet) Povel Ramel – inte en självbiografi där redan titeln ger en vink om att det handlar om en person som inte rättar in sig i ledet.

När jag växte upp på femtiotalet, alltså långt innan Hasse & Tage eller Magnus och Brasse handlade det om Knäppupp, Casinogänget eller möjligen Kar De Mummas och Karl Gerhards revyer.

Povel Ramel högsta hönset på Knäppupp

De två sistnämnda var mycket politiskt betingade. Kar De Mumma på jordnära nivå medan Karl Gerhards var rena korstågen. På Casinorevyn basade Gösta Bernhard över bland andra Carl Gustaf Lindstedt, Gunnar “Knas” Lindkvist och komikerparet Gus Dahlström och Holger Höglund och på Knäppupp var Baron Povel Ramel högsta hönset. Bägge inspirerades av crazyrevyn Hellzapoppin (Galopperande Flugan) som gjort dundersuccé på scenen i USA och nu hade filmats också med Ole Olsen och Chic Johnson.

Bara en elak sång kom över läpparna

Medan Helan och halvan och Bröderna Marx fortfarande är i smöret verkar Olsen och Johnson helt glömda. Politik och elakheter mot politiker eller kollegor var bannlyst hos Povel då, och var det genomgående under hans sextioåriga karriär. Bara en elak sång om Snoddas kom över hans läppar och den sade han sig senare ångra bittert och sjöng den sen aldrig på scen mer.

Samma år som jag såg dagens ljus 1946 dök Povel upp för första gången i radio med programmet Föreningen För Flugighetens Främjande och på den vägen blev det sedan på scen, på film, i tv och varhelst människor önskade att få skratta käken ur led.

Får inte förväxlas med en biografi

Om och kring detta unika komikeröde rör vi oss nu friktionsfritt i något som inte får förväxlas med en biografi, enligt författaren själv alltså. Om honom själv och sina tre legendariska “sidekicks” Brita Borg, Martin Ljung och Gunwer Bergkvist från första Knäppupprevyn Akta Huvudet och genom det framgångsrika femtiotalet fram till sin solokarriär som jazzpianist eller med Wenche Wyhre.

Parodi på bygderomantiken

Lekande och bollande med ord och toner glider han lätt som en plätt igenom den musikaliska labyrint som baronen gjort till sin egen lek(fulla)stuga. Filmerna som i sina bästa stunder var underfundiga och faktiskt lite elaka parodier på till exempel den ofta enfaldiga bygdedramatiken i Gårdarna runt sjön, Hon dansade en sommar och så vidare.

Martin Ljung som fiolspelande Tattar Martin måste ha gett Gunnar Hellström och Alf Kjellin dåndimpen. Som sagt inga skandaler om och kring sina vänner och arbetskamrater. Att Owe Thörnqvist hastigt lämnade sällskapet konstaterar Povel bara med att han inte trivdes och skilsmässan mellan Brita Borg och Allan Johansson noteras bara.

En tegelsten inramad av visuell ögonfägnad

Bildmaterialet måste vara unikt och glädjande nog mer än rikligt eftersom boken är en tegelsten och då krävs verkligen att texten ramas in av visuell ögonfägnad. En Ramel-Dans kring julgranen och ni tycker er se en odödlig stjärna gå upp i öster.

Skriven 2019-11-23

Detta verk utkom redan 2011, men utgör likväl ett givet lästips eller present för den som vill veta inte allt, så i alla fall mycket om en av svenska nöjeshistorias största profiler.

Läs mer om boken här