WORK OF ART – melodiska rockare tänker bort pengarna och ser musiken som “labour of love”

Klicka på bilden, för att se hela bilden

De var borta, men uppenbarligen inte uträknade. För tidigare denna månad släpptes Exhibits, det rosade svenska melodiska rockbandet Work of Arts nya album. Hela fem år har förflutit sedan trion gav ett livstecken ifrån sig senast, och om det nu inte varit för att VD:n för deras skivbolag hörde av sig ur tomma intet hade historien förmodligen inte fått någon fortsättning. Något nytt album hade i alla fall inte diskuterats inom bandet.

Trist med en skiva kvar på kontraktet

– Vi hade varken sagt det ena eller andra, säger gitarristen Robert Säll. Vi är gamla kompisar, men alla har sitt liv och egna projekt. Men Frontiers hörde av sig, och då fick vi höra “Trist, men ni har en skiva kvar på kontraktet, så ni får snällt göra en till”.

En spark i baken

Detta var som Robert själv uttrycker det “jättdumt” eftersom det då fanns både en tvååring och en bebis på hemmaplan att ta hand om. Samtidigt var det bra att få en spark i baken, menar han och betonar att Frontiers var schyssta som gav honom och kollegorna gott om tid att bli färdiga. Fast tid var likväl en bristvara, Robert berättar att han fick sitta på nätterna att skriva.

Mannen i andra sidan av telefonluren, som gav bandet “en spark i baken” var för övrigt Serafino Perugino, VD på italienska Frontiers, skivbolaget som började i blygsam skala i mitten på nittiotalet, och som sedermera blivit en maktfaktor via fokusering på releaser på de flesta stora banden inom så kallad AOR och hairmetal, däribland Foreigner, Journey, Survivor, Toto och Whitesnake.

Blandade känslor inför ny fullängdare

Men de har också letat upp och närt nya talanger inom genren, och det var så Work of Art kom in i (Frontiers)värmen en gång i tiden. En värme skivbolaget ifråga av allt att döma vill att de ska stanna kvar i, för övrigt. Det här är trots allt ett band som bär sina influenser – se de tre förstnämnda namnen i stycket här ovan – utanpå kroppen. Samtidigt medger Robert gärna att det var lite blandade känslor när det gick upp för bandvännerna, sångaren Lars Säfstund och trummisen Herman Furin att de faktiskt var mer eller mindre tvungna att spela in en ny fullängdare.

– Ja, Lars undrade nog hur vi skulle hinna få till det medan Herman hemskt gärna ville göra det. Han blev glad. Men när vi förstod att optionsdelen av kontraktet inte bara innebar att det var vi som kunde trycka på, utan även dom, var det bara att sätta igång.

Samma sak gällde även senaste Totoskivan

– Sådant där har man ju hört talas om tidigare?

– Ja, samma sak gällde även senaste Totoskivan. Jag vet när jag pratade med *Lukather om det här, och saken är att när man vet att man måste göra det är det bara att göra en så himla bra skiva som det bara går. För fansen ser bara namnet, de känner inte till förutsättningarna.

AOR som sitter i DNA:et

Med detta i åtanke ligger det nära till hands att tänka i termerna att förbli vid sin läst, och i mångt och mycket handlar Exhibits till stor del om förfining och att koncentrera sig på en viss tidsperiod.

– Jag tror nog att vi medvetet fokuserat på ett visst sound på den här skivan utan att för den sakens skull göra det enformigt. Siktet har varit inställt på AOR från början av åttiotalet. Därmed inte sagt att det är retro, men lite av den känslan finns där. Sedan har vi ändå vårt eget sound i grunden, men det går inte att göra så mycket åt.

– Med tanke på att ni har en lite softare approach kan jag tycka att Work of Art alltid stått ut från mycket annat som kommit fram i den nya vågen av AOR på senare år?

– Jag tror att det var tanken när vi började. Det är därför vi skiljer oss. Det sitter I DNA:et som vi är uppvuxna med. Vi inspirerades av amerikanska band som Survivor, Toto och Chicago medan andra svenska band tittade mer på brittiska band som Def Leppard. Vi har mer av en westcoastbakgrund, och därför har vi fått ett annorlunda sound.

Tom Jones basist och medgrundare av Survivor

Mycket riktigt lever Work of Arttrion också som de lär. På Exhibits gästspelar bokstavligen både just Totos siste(?) basist Shem von Shroeck och klaviaturfantomen Vince DiCola, som väl mest är känd för musiken till träningsmontaget i Rocky IV. Ja, också har icke att förglömma Jim Peterik, medgrundare av Survivor varit med och skrivit två av spåren på skivan också.

– Shem kom vi i kontakt med 2008 på MySpace i samband med att vi gjorde första skivan. Då hörde han av sig där, men då tänkte vi; han har arbetat med folk som Tom Jones och Christopher Cross, så vi var inte säkra på om allt stämde. Men sedan kom han med i Toto, och vi kände dem. Så då kom en önskan från honom att vara med. Och samma sak gällde för Jim Peterik, han frågade också.

Har arbetat med Giant och Joe Lynn Turner

– På tal om det här med att bidraga till andra artister, så har du ju ägnat dig åt att arbeta en hel del med diverse olika Fronitersband som Giant, Sunstorm med Joe Lynn Turner och W.e.t. Har du tänkt fortsätta göra det?

– Faktiskt inte. Jag skrev rätt mycket till deras projekt ett tag, men för två, tre år sedan kände jag att det alltid blir bättre när gör det till oss själva. Däremot om artisterna själva hör av sig kan jag tänka mig göra det, Jim Peterik vill till exempel jag ska göra något till nya *Pride of Lions-skivan. Men i så fall vill jag vara mer involverad.

Varken råd eller lust med turné

Vad gäller Work of Arts framtid så florerade rykten om dess förestående upplösning långt innan nya skivan kom ut. Som läget är nu när Exhibits äntligen kommit ut väntar i första hand utvärderingar av responsen. Sedan är det tänkt att diskussioner ska följa om eventuella spelningar ska följa.

– Men turné har vi varken råd eller lust med. Sedan har vi alltid gjort en del i taget. Sedan har vi pratat vidare. Vi har tagit det steg för steg. Samtidigt tror jag festivalspelningar passar oss bäst. Då är alla fans av den här musiken samlade, man får en större publik. Det är svårt att åka runt själv.

Förra skivan var den sista i huvudet

– Det har ryktats att Exhibits kommer att bli er sista skiva. Hur ligger det till med det?

– Eh, ja i mitt eget huvud var den förra den sista. Men nu blev det en till ändå, och tittar man bakåt på bandets historia vet jag inte…Nu är det inte lika enkelt. Vi måste ju ha ett skivkontrakt igen om det ska bli något. Fast jag tror Frontiers är intresserade, men vi tar alltid en skiva i taget.

Hopp mellan genrerna i hopp om korsbefruktningar

Bortsett från detta pockar suget att göra något annat än AOR på. Den grejen har nämligen oftast blivit bättre när den varvats med något annat, tycker Robert. Han gillar tanken att hoppa runt mellan genrerna. Inte minst för att det kan ge vinster i form av lyckade korsbefruktningar. Planer på “idéstadiet” finns i alla fall, och de inbegriper *westcoast med soulinslag.

– Vi har hållit igång Work of Art I tio år, men nu ändras grejorna som knackar på dörren. För det här har tagit ganska mycket tid. Men längre fram kanske jag får tillbaka sugen igen.

Får tänka bort den ekonomiska biten

– Samtidigt är musikbranschen svår i dessa dagar. Har du någon gång önskat att ni var aktiva i en annan genre, som gav mer pengar?

– För min del är den ekonomiska biten helt borttänkt. Ser man hur mycket tid man lägger ner, så är det mycket frågan om “labour of love”. Så det får man tänka bort. Jag är gitarr- och producentlärare annars, och i det jobbet har jag mycket ledig tid jämfört med vanliga 9-5-jobb. I och för sig arbetar jag heltid, men min faktiska undervisningstid är bara tjugo timmar, och det har jag gjort så länge att jag inte behöver förbereda så himla mycket. Också har jag många lov, så jag har fyra månader ledigt.

Företagsgig handlar om prislappen

– Det låter ju väldigt bra. Men har Work of Art aldrig fått några erbjudanden, som du frestats ta enbart för pengarnas skull?

– Nej, ingenting sådant, faktiskt. Jag tror vi är lite för okända för det. Men jag kan bli förvånad när jag hör vilka som gör företagsgig. Det handlar bara om rätt prislapp. Och när man hör vad somliga får för sådant är det inte konstigt att de gör det.

Skriven 2019-11-18

Fakta för den icke informerade

*Steve Lukather,gitarrist och medgrundare av Toto.
*Pride of Lions är Survivors medgrundare Jim Peteriks huvudsakliga band och syssla sedan början av 00-talet.
*Westcoastmusik: På bluedesert.dk, en sajt med inriktning på just denna musikstil, står att läsa följande:”Som namnet antyder, västkustmusik har sitt ursprung på den amerikanska västkusten. Musiken betonar melodi, harmonier och arrangemang , och vokala och instrumentala framträdanden görs alltid med stor skicklighet och av hög kvalitet. Musiken spelas ofta av pop/rockartister från den amerikanska västkusten, men är på intet sätt begränsad till något geografiskt område”.