Klicka på bilden, för att se hela bilden
Det är tämligen imponerande att The Sweet, som en gång i tiden på sjuttiotalet blev betraktade som en dagslända av hela den danska musikpressen, nästen fyrtiofem år senare kan fylla Doken en regntung lördagskväll i november.
Välspelat och synnerligen medryckande
Enda originalmedlemmen, gitarristen Andy Scott och resten av bandet anno 2019 levererade en välspelad och synnerligen medryckande konsert där stora hits som Ballroom Blitz, Teenage Rampage och Fox on the Run gavs plats sida vid sida med albumspår som AC/DC och den klassiska rockdängan Set Me Free.
Ett tight rockband kryddat med vokal bredd
Man bjöds även på sköna B-sidor, som var kompositioner signerade Sweetmedlemmarna själva. Till skillnad då från alla hits som som teamet Nicky Chinn/Mike Chapman skrev under storhetstiden. Burn the Flame var en av dessa sånger som gav hetta åt tillställningen, och fungerade som en bekräftelse på att The Sweet är ett tight rockband kryddat med en vokal bredd av legendariska mått.
Sångare med charmerande spjuverattittyd
Sistnämnda bekräftades genom nye sångaren Paul Manzi, som gjorde en formidabel insats genom att ge de gamla klassikerna förnyad fräschör med sin charmerande spjuverattityd. Det klädde också bandet väl att den habile Steve Mann, som till vardags spelar både gitarr och keyboards i Michael Schenker Fest adderats till sättningen.
Sweet anno 2019 väl godkända
Som helhet tedde sig det här således som en väldigt lyckad tillställning. Inte minst utgjorde det här ett lyft i förhållande till de utgåvor av The Sweet, som annars har turnerat under dess flagg de senaste decennierna. De må ha varit okej tidigare, men det Sweet anno 2019 presterade denna afton var rakt igenom väl godkänt
Andy Scott deklarerade också mycket riktigt att han gärna kommer tillbaka till våra breddgrader igen. Visst är han hjärtligt välkommen att göra det, och i så fall får han gärna ta hela den nuvarande sättningen med igen. För då lär det säkerligen vankas ännu en bli rockfest där på Docken. Fast nästa gång får de förstås gärna lämna nuvarande turnékompisarna Slade kvar hemma.
Foto: Henrik Hildebrandt
Skriven 2019-11-08
Text: Christian Weigel