Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Originaltitel: The Night Falling
Översättning: Annika Sundberg
Politik och passion i Apulien – kryddat med mörka familjehemligheter!
Engelska författare – och läsare – har en lång kärlekshistoria till landet Italien. Från E.M. Forsters vackra och romantiska A Room with a View till den samtida romantiska romanen Miss You av Kate Eberlen. Konst, glass och kärlek – Italien har allt!
Publikfavorit i ny miljö
Katherine Webb har tidigare levererat prisade romaner som utspelar sig i England och USA. Den här gången har Webb åkt till Italien för att göra noggrann research för sin nya roman, The Night Falling, som på svenska fått titeln Italienska nätter.
Det här är så långt från A Room with a View och Miss You som man kan komma. Här är det inte det vackra turistparadiset som leder till Stendhals syndrom som skildras. Katherine Webb har valt att låta sin nya roman utspela sig i Apulien och hon granskar hur fascismen kommer till makten. Skildringen är rå, skitig och brutal. Verkliga namn och händelser finns med och blandas med de fiktiva personerna.
Fascisternas väg mot makten
Gioia del Colle, som figurerar i boken, är en verklig stad. Katherine Webb har utforskat staden och det omgivande landskapet på plats och detta märks, det finns gott om lokalfärg i boken. Händelserna i boken utspelar sig mot en verklig historisk bakgrund. I september 1921 blev socialistledaren Giuseppe di Vagno lönnmördad medan han höll tal i Mola di Bari. Under 1922 års första månader hade de framsteg som böndernas fackföreningar och den lokala socialistiska ledningen kämpat sig till under två år nästan helt omintetgjorts av den växande fascismen och dess bruk av våld och skrämselmetoder för att försvaga motståndarna. Detta kulminerade i den fascistiska marschen mot Rom och inledningen på Benito Mussolinis diktatur i oktober 1922.
Clare – en aningslös huvudperson
Det här har romanens huvudperson, Clare Kingsley, så klart ingen aning om, boken inleds under sommaren 1921. Clare är ung och osäker och verkar vara van att ta order från sin man Boyd, som är mycket äldre än hon. Clare hade sett fram emot att ha en lugn och skön sommar hemma i England, slippa Boyd och hans underliga humör, och bara ha sin styvson Pip som sällskap. Pip och Clare kommer bra överens och de är mer jämspelta och jämnåriga än Clare och Boyd. Boyd jobbar med ett arkitektuppdrag för en rik man, Leandro Cardetta, som har beordrat Boyd att ta dit sin hustru – och när hon väl är där förbjuds hon att åka hem igen. Vad denne Leandro Cardetta har för hållhake på Boyd kan Clare inte räkna ut. Men Boyd verkar vara rädd, mycket rädd, och hans humör är ännu underligare än vanligt.
Var finns den vanliga medelklassen?
Clare vantrivs och vill åka hem – till England, där saker är organiserade och ordentliga. Apulien är som en krigszon, men det är ett krig utan nationer, regler eller kodex. Man läser mellan raderna att Clare är uppväxt som relativt fattig medelklass, men i det Italien hon befinner sig i ser hon ingen medelklass alls – hon ser extremt fattiga och enormt rika personer. Ingenting är “lagom”. Total laglöshet verkar råda och situationen gör henne illa till mods. Och inte blir det bättre när Cardetta försöker förklara hur det ligger till.
“Det här är inte England, mrs Kingsley, det här är inte ens Italien. Det här är Apulien. Fascistpartiets lokala avdelning grundades så sent som i juni av medlemmar i polisstyrkan.”
“Menar ni … att de får bete sig som de vill? Att de har officiellt godkännande, att de har lagen på sin sida?”
“Nej. De har inofficiellt godkännande och pengarna på sin sida. Det är väldigt mycket viktigare här nere.”
Den stora passionen
I Italien blir både Clare och Pip förälskade. I Pips fall är det ensidigt, han blir förälskad och utnyttjad, men Clares kärlek är äkta och besvarad. Clare möter den stora passionen i Ettore, en fattig, politiskt aktiv arbetare, som involverar Clare i sitt politiska arbete. Ettore råkar vara systerson till Leandro Cardetta. Det är stor skillnad på de båda männens status och livsstandard. Hur har egentligen Leandro Cardetta tjänat sina pengar?
De mest osympatiska karaktärerna är dock inte de rika jordägarna, som Cardetta, även om Cardetta har fått sin beskärda del av motbjudande personlighetsdrag. De värsta personerna är de som arbetar för jordägarna, förmännen som driver arbetarna som slavar och njuter av det. Sadism maskerad som politik med hjälp av fascismen. Man tänker direkt på den otäcke Attila Mellanchini, som spelades av Donald Sutherland i Bernardo Bertoluccis film 1900.
Ett myllrande persongalleri
Katherine Webb bygger upp ett myllrande rikt persongalleri av minnesvärda karaktärer.
Romanen är dels en “coming of age story” där Clare väcks till liv och slutar vara osäker och blyg, dels en intrikat deckare, som så många av Webbs tidigare romaner, där mörka familjehemligheter ligger och pyr, tills de slutligen flammar upp lagom till “la grande finale”.
En ovanlig historisk roman
Det här är en ovanlig historisk roman. I en tid när många historiska romaner fokuserar på det romantiska och det trivsamma, eller det hjältemodiga och storslagna, tar Katherine Webb upp fascismens födelse.
Det här är så långt från trivsam mysläsning man kan komma, och romanen skildrar inte heller en tid och en plats där det finns några stora, lyckade hjältedåd.
Detta är dock inget som har avskräckt läsarna.
Katherine Webb har blivit en stor läsarfavorit i många länder och i Sverige nominerades Italienska nätter till Årets Roman.
Skriven 2019-09-05
Läs mer om boken här
