Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
"Long Road to Mercy" finns även utgiven på svenska av Bokfabriken med titeln "Lång väg till rättvisa".
David Baldacci, bestsellerförfattare extraordinaire. På något annat sätt kan man knappast beskriva honom. Svindlande 130 miljoner böcker har amerikanen sålt sedan debuten Absolut makt såg dagens ljus 1996. Denna blev i sin tur film året därpå under samma titel med Clint Eastwood och Gene Hackman i huvudrollerna.
Första kvinnan att spela förstafiolen
Alltsedan denna lyckade start har det bara rullat på i oförminskad takt. Mannen ger ut åtminstone en bok om året, och då inte sällan verk med fristående handling, men mest diverse serier, som den om de politiska ”vakthundarna” i The Camel Club och privatdeckaren Amos Decker.
I Long Road to Mercy presenteras ännu en karaktär med serieframtid. Atlee Pine är namnet, och tillika den första Baldaccikaraktären av kvinnligt kön som får spela förstafiolen.
Lång, muskulös och träningsfreak
Pine är FBI-agent med en svårglömd tragedi i bagaget. Hon är knappast karriärsugen och håller sig helst för sig själv, men levererar hängivet på fältet när det behövs. Vidare vore det synd att kalla henne för tjejig. Hon är lång muskulös, träningsfreak, och gillar både en kall öl och snabba bilar. Så när det kommer till kritan är Pine väl snarare en av grabbarna. Om hon nu bara gillat att umgås med folk alls, det vill säga.
För en sak är säker; det gör denna respektingivande dam inte. Hon sitter hellre ensam på ett minikontor i hålan Shattered Rock, Arizona och sköter sig själv än blir överhopad av byråkrati och inväntar en promotion som det inte finns något sug efter ändå.
Slaktad mula leder till storpolitiska implikationer
Samt ger sig ut på uppdrag när plikten kallar förstås. I det här fallet leder denna henne till Grand Canyon och Phantom Ranch, dalens populäraste vandrarhem. En mula har blivit slaktad, till synes oförklarligt samtidigt som en av gästerna försvunnit spårlöst.
Ett mysterium? Absolut. Men varken Pine eller läsaren kan föreställa sig de hemligheter eller digniteten på det som kommer att avtäckas när undersökningen väl får ett genombrott. Fallet har nämligen storpolitiska och militära implikationer, och i slutänden måste Pine, hennes rekorderliga sekreterare Carol Blum och Sam Kettler – en lokal polis med förflutet i armén och krigszonerna i Mellanöstern – till och med rädda världen. Bokstavligt talat.
Asiatisk skurk och mord på obekväma
Styrkan med Long Road to Mercy är utan tvekan själva historien. Baldacci har legat i för att skapa in iögonfallande berättelse som håller läsarpulsen vid liv ända till slutet. Därmed inte sagt att författaren direkt får en att tappa hakan, men visst är det här spännande.
Vidare ser ingredienser som en ettrigt grym asiatisk skurk, korrupta FBI-agenter, diverse mord på obekväma individer, rysk och till och med nordkoreansk inblandning till att intresset hålls vid liv ända till slutet.
Väl nära Mission; Impossible
Fast alldeles realistiskt är det här förstås inte. I ärlighetens namn storyn tämligen over the top, vilket drar ner läsupplevelsen en aning. Missförstå mig inte nu, jag förväntade mig inte att det här skulle vara en dokumentär, men Baldacci balanserar lite väl nära Mission: Impossible här för sitt eget bästa.
Botanisera mer i bakgrunden
Sedan är väl kanske inte karaktärsbeskrivningarna det man tar med sig mest från Long Road to Mercy. De enda som man egentligen lär känna är Atlee Pine själv och möjligen också hennes ”partner in crime” Carol Blum. Och på tal om just dessa båda, så vore det kanske på sin plats att botanisera mer i deras respektive bakgrund nästa gång.
Sätt tänderna i traumat nästa gång
Inte minst Pines trauma över en bortförd syster vid bara sex års ålder vore något att sätta (läsar)tänderna i. Vidare hade det varit intressant om hennes lovande relation utvecklats till en romans vad det lider också. Men jag misstänker att Baldacci redan planerat att berätta mer om både det ena och det andra redan i den oundvikliga uppföljaren.
2019-08-28