Klicka på bilden, för att se hela bilden
Astrid Lindgren är känd som författare till otaliga barn- och ungdomsböcker, där modiga och kavata barn tar ställning och försöker göra skillnad. Mio min Mio, Pippi Långstrump, Ronja Rövardotter, Emil i Lönneberga, Bröderna Lejonhjärta, Britt-Mari lättar sitt hjärta. … Men Astrid Lindgren var även i verkliga livet en person som tog ställning och som alltid ställde upp för en god sak. Hon kämpade flitigt mot kärnkraft (och hon blev besviken över hur folkomröstningen tolkades) och hon försvarade djurens rätt och hon ville värna om landsbygden och det öppna landskapet.
Kampen pågår – mot verklighetens maktlystna drakar
I utställningen #Ingenlitenlort finns flera av Astrid Lindgrens brev utställda och hon hade en så flitig korrespondens, både med världens ledare och med barn som bad henne om råd, att man kan undra när hon hann med att skriva böcker och att marknadsföra dem.
Astrid Lindgrens första bok var faktiskt inte Pippi Långstrump – utan Britt-Mari lättar sitt hjärta. En brevroman. Så redan tidigt visade Astrid att hon var en hejare på att skriva brev!
Utställningens titel är tagen från Bröderna Lejonhjärta, där det konstateras att ibland måste man göra saker som man inte vågar, för annars är man ingen människa utan bara en liten lort. Bröderna Lejonhjärta tar upp kampen mot den hemska draken Katla och den onde Tengil.
Astrid Lindgren själv tog upp kampen mot den onde Gunnar Sträng (han med hängslen och livrem) och hennes brev till honom, där hon förklarar felet med den höga svenska skatten, komplett med helt korrekta räkneexempel, är ett av de roligaste i hela utställningen. Det hela blev känt som Pomperipossa-debatten och kostade socialdemokraterna deras decennier långa monopol på att sitta i regeringsställning. Även gamla drakar kan falla.
Korna fick inte ha roligt – Ingvar Carlsson tog tillbaka födelsedagspresenten
Astrid Lindgren var redan världsberömd när hon som 68-åring ilsknade till över att hon betalade mer i skatt än hon tjänade. Sagan om Pomperipossa publicerades i Expressen 1976 och fick ett enormt genomslag.
Astrid Lindgrens korta och raka sätt att uttrycka saker, så även barn kan förstå, har gett några av de klatschigaste tidningsrubrikerna. “Min ko vill ha roligt!” skrev hon som ett debattinlägg i kvällspressen. Det säger allt. “Djur behandlas ovärdigt” hade inte varit en lika klatschig rubrik.
Ingvar Carlsson gav Astrid Lindgren en ny djurskyddslag i födelsedagspresent, Lex Lindgren – som sedan inte efterlevdes. Presenten togs tillbaka. Så gör man inte, tyckte Astrid och kallade beteendet för “fisigt!” – vilket gav nya klatschiga tidningsrubriker.
Vad påverkar oss idag?
Hur bildas opinion idag? Utställningen tar oss vidare till dagens medieklimat. Astrid Lindgren rubrikerna i utställningen är löpsedlar från kvällstidningar. När Pomperipossadebatten drogs igång kändes det naturligt för Astrid att vända sig till Expressen. Men hur är det idag?
Nålar som markerar besökarnas aktiviteter visar hur det är idag – de traditionella medierna har förlorat sitt grepp och sitt genomslag. Idag är det twitter som gäller och Facebook och andra sociala medier. Demokratiskt, eftersom alla kan skriva vad de vill på nätet? Du behöver inte vara känd och inte bästis och bundis med en chefredaktör? Eller insulärt, eftersom du bara läser och följer de du gillar, och alltså läser du aldrig något som utmanar dina åsikter?
Idag är det naturligt att barnaga är förbjudet. Men så var det inte för länge sedan i Sverige. Den allmänna åsikten verkade vara att föräldrarna gjorde som de ville med sina barn. Det var Astrid Lindgren som fick igenom lagen.
Hon tog också ställning och hjälpte flyktingbarn och agerade mot nynazismens framfart. Ett av de finaste breven är till Michail Gorbatjov- Astrid ville få ut anhöriga från Ryssland till Sverige. Och när någon så känd som Astrid Lindgren skriver brev, då svarar man ju personligen och ser till att få något gjort.
Kampen är aldrig över – och orden lever vidare
Astrid Lindgrens engagemang och opinionsbildande arbete fortsatte ända tills hon närmade sig 90-strecket.
Utställningen innehållet massor av texter, brev, inlägg, citat, artiklar och filmer, interaktiva delar, intervjuer och så vidare. Eftersom Astrid Lindgren blev känd för sina ord är ord det centrala i utställningen – väggarna är fulla av dem och i en monter står en Facit skrivmaskin. Astrid Lindgren skrev allt på skrivmaskin. Hon hade ingen dator.
Ett helt rum i utställningen är fyllt med nya författare och kändisar som gjort sig kända för sitt samhällsengagemang. Kampen går vidare. Det är aldrig över.
Fortfarande får inte alla kor ha roligt.
Astrid på Dunkers
#Ingenlitenlort – En utställning om opinionsbildaren Astrid Lindgren
Plats: Dunkers Kulturhus, Helsingborg
Till och med: 28 april 2019
Producent: Astrid Lindgrens Näs, på uppdrag av Stiftelsen för bevarandet av Astrid Lindgrens gärning
Skriven 2019-04-06
