Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Jordan Peele
I rollerna: Lupita Nyong´o, Winston Duke, Elisabeth Moss, Tim Heidecker, Shahadi Wright Joseph
BETYG: FYRA
PREMIÄR: 2019-03-22
Jordan Peele är komikern som regidebuterade med en lika smart som skrämmande skräckis, och vann både kritikernas och biobesökarnas gunst. Nu är han tillbaka på samma filmiska planhalva, och även denna gång har han konstruerat en tämligen speciell historia. Helt unik kanske den inte är, men som sagt; speciellt, genomtänkt och som gjort för att skrämmas är det här onekligen.
En prolog inleder där vi den lilla Adelaide vandrar iväg från sina föräldrar på strandpromenaden och hamnar i en spegelattraktion där hon tycker sig se sin egen dubbelgångare. Med ett svårt trauma som följd, bör tilläggas . Därefter ett raskt hopp till våra dagar. Adelaide är gift med två barn, och nu är familjen på väg till samma sommarvilla som hon spenderade tid med sina föräldrar i då det begav sig. Det är med viss motvilja hon är där. De onda aningarna från barndomen finns kvar, och snart visar det sig att det inte är utan anledning. Plötsligt står en tvåbarnsfamilj bara där i mörkret som skuggor en bit från huset, och snart blir situationen hotfull. Sedan blir den bara än mer skrämmande när det visar sig att inkräktarna ser ut som kopior av Adelaides egen familj.
Detta referat utgör egentligen bara upptakten på historien, och jag vill egentligen inte avslöja mer för att inte förstöra spänningen. För det här är långt ifrån någon vanlig skräckis, modell home invasion á la den första The Purge, The Strangers eller You’re Next. Istället har Peele, som själv skrivit manuset tänkt utanför boxen och gått in för att överraska med nya avslöjanden och chocker regelbundet.
Precis som han gjorde med sin regidebut Get Out, för övrigt. Och den som sedan vill läsa in budskap om rasproblematiken och tillståndet i dagens USA är förstås välkomna att göra detta.
För egen del skulle jag dessutom kunna se Us som en partsinlaga för mer chanser och makt åt kvinnorna. För när Adelaides lite loje, väl lättsamme man inte riktigt vill inse stundens allvar är det hon som tar kommandot och fixar den så kallade biffen. Även om nu alla i familjen i slutänden bidragit till att livhanken klarats.
Men i slutänden är Us trots allt definitivt ändå en skräckfilm, om än med både substans och hjärna. Inte minst noterar jag att Peele inte låter spänningen och de blodisande ögonblicken glida honom ur händerna. Även hardcorefans kan med gott samvete gå och lösa biljett. För det här är onekligen en tämligen obehaglig och våldsam skapelse även om den aldrig är i närheten av att vältra sig i äckelpäckel.
Skriven 2019-03-19
