Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi och manus: Robert Dröse
Originalmusik: Tolv nyskrivna låtar av Martin Land och Peter Nygren
Medverkande:
Méndez, Gunilla Backman, Tilde Fröling, Jacob Stadell, Nils Axelsson, Bill Sundberg, Eric Rusch, Tomas Åhnstrand, Andreas Andersson, Olof Ramel, Emma Rickfjord, Anna-Lill Karlberg, Anna Bob Hellberg, Carin Stolpe, Fredrik Bengtsson, Andreas Vilsmyr, Annie Lundin Hallgren
Längd: 2 timmar och 20 minuter (inklusive 25 minuter paus)
Turnéplan:
26/1 Helsingborg
2/2 Växjö
8/2 Västerås,
9/2 Uppsala
16/2 Östersund
17/2 Sandviken,
23/2 Falun
24/2 Karlstad
2/3 Kristianstad
3/3 Göteborg,
9/3 Malmö
Låt djungeltelegrafen ljuda: Djungelboken – The Musical är en magnifik musikal för alla djurvänner, stora som små, och den har en hel del att säga om vad det innebär att vara människa idag! Även om de flesta roller i dramat befolkas av fabelliknande djur.
Håller intresset på topp
Musikalveteranen Gunilla Backman (Mamma Mia!) är den visa ormen Kaa och Melodifestivalfavoriten Méndez är apornas latinokonung, men det är den unge Mowgli och den charmiga björnfamiljen som blir de stora publikfavoriterna – direkt! Trots att Djungelboken är en ganska lång föreställning så håller den små teaterbesökares intresse på topp hela tiden, och det är en bedrift.
Rudyard Kiplings klassiker Djungelboken finns i så många versioner (bland annat i två olika Disneyversioner) och hur ska man göra detta drama om manligt mod och dödlig strid mot en tiger modernt och relevant för små barn idag?
Utrotningshotade tigrar
Två saker som har ändrats från originalet är att Mowgli här inte adopteras av vargar, utan av björnar, och man slipper helt och hållet en utdragen slutstrid (se och lär, Hollywood!) där tigern tas av daga.
“För tigrar är faktiskt utrotningshotade och man får inte döda tigrar!” som björnen Baloo så träffsäkert påpekar i pjäsen.
Barnkaraktärer att identifiera sig med
Björnfamiljen är helt underbar! Mowgli får i den här versionen av Djungelboken två härliga björnsystrar! Skådespelarna är utmärkta i sina roller, de känns verkligen som riktiga, busiga björnungar som tumlar runt och leker och åker kana, och inte som människor som är utklädda till djur. Det är också roligt med björnsystrar istället för vargbröder – Djungelboken behöver verkligen fler starka kvinnliga karaktärer! Och fler barnkaraktärer som barnen kan identifiera sig med! Stackars Baloo kämpar något enormt med sin roll som singelpappa och det är ju så svårt att inte skämma bort de små björntjejerna. De får allt de pekar på med sina små tassar – inklusive en egen “tvåbening”!
“Snälla, snälla, kan vi inte få behålla honom?”
Hur många vuxna känner inte igen sig i den uppgivna kommentaren:
“Men om han kissar inomhus så åker han ut!”.
Shere Khan som rockstjärna
Shere Khan balanserar fint mellan att vara berättelsens antagonist och att vara riktigt rolig – för i en familjeföreställning kan inte rovdjuret vara alltför skrämmande! Det är ju helt klockrent att den dödlige tigern är en anhängare av death metal och har ett entourage av skönsjungande gamar och hyenor som avgudar honom och en liten apa som roddare, som bär de dödskalleprydda mikrofonstativen.
Entouraget tävlar om att stå högst i rockstjärnan Shere Khans gunst, och smickrar honom med skräckinjagande epitet i stil med “o du hänsynslöse härskare” och “o du store mördare” och “o du söte kissemiss”. Det sistnämnda smickret faller inte i god jord hos den fåfänge rockstjärnan!
Modernt äventyr med sväng
Minspelet hos Mowgli och de olika djuren är obetalbart och de fina små nyanserna når verkligen ut till publiken, lika bra som de maffiga actionsekvenserna och de medryckande musikalnummerna.
Djungelboken – The Musical är ett klassiskt och samtidigt modernt äventyr med mycket spänning, skoj och sång.
Här finns massor av härlig humor för hela familjen och massor av nyskriven musik – och visst katten svänger det!
Skriven 2019-01-26