Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Isabel Coixet
I rollerna: Emily Mortimer, Bill Nighy, Hunter Tremayne, Patricia Clarkson
BETYG: FYRA
PREMIÄR: 2018-12-14
Ibland undrar jag hur omvärlden ser på den svenska miljön. Rycker de på axlarna och konstaterar att Stockholm är som London och New York fast bara i mini-format men fascineras av Kiruna med omnejd. Alla som följer tv serien Doc Martin ser säkert miljöskildringen som halva nöjet. Ni vet den där lilla typiskt engelska byn vid havet där alla känner alla och främlingar behandlas som utomjordingar tills de blivit varma i kläderna och accepterats av ursprungsbefolkningen.
Till en motsvarighet kommer den unga änkan Florence (Emily Mortimer) för att öppna en en bokhandel med stort historiskt förflutet. Florence lever och verkar för sina böcker men givetvis stöter hon på patrull med den inte lika intellektuellt utvecklade omgivningen. Den inflytelserika Mrs Gamart ser hellre kåken som material till ett konstcenter och eftersom vi skriver 1959 sätter sej den kontroversiella romanen Lolita sej som ett ben i halsen på moralens fanbärare. Bara en bokfanatisk enstöring (som alltid sevärd Bill Nighy) öppnar famnen för den energiska änkan.
Det är lite teatraliskt mellan varven och visst känner man i märgen att regissören Isabel Coixet velat sjunga en lovsång till de allt färre antikvariaten på världskartan. Denna intention gör att hon ofta blir övertydlig och drar på en extra växel som är helt onödigt eftersom budskapet ändå är glasklart. Nåväl, jag köper paketet med sina brister eftersom Emily Mortimer lyser upp rutan och som sagt tillhör Bill Nighy den gamla skolan som stjäler varje scen han är med i.
Skriven 2018-12-12
