Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Christian Rivers
I rollerna: Hera Hilmar, Hugo Weaving, Robert Sheehan, Jihae, Stephen Lang
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2018-12-07
Optimisten brukar ju säga att vi lever i den bästa av världar och pessimisten fruktar att han har rätt. Att det förr eller senare går åt helvete har ju filmen lärt oss sedan urminnes tider. Av egen kraft lyckas vi förvandla vårt yra klot till ragnarök och aska och det är bara att börja om från början igen.
Tusentals år har gått sedan just detta skedde, och nu har mänskligheten vant sig vid och anpassat sig efter de nya villkor som råder. Fortfarande råder den starkes rätt att tas för sig på den svages bekostnad och stora vandrande städer utarmar små försvarslösa. London tillhör de förstnämnda och härifrån kommer Tom Natsworthy, som kämpar för sin tillvaro mot en självutnämnd överhet. När hans vägar korsas av en hämndbegärlig ung kvinna vid namn Hester Shaw blir det mycket action, vilda jakter och känslofyllda relationer på vägen mot segerns sötman.
Även om den axel runt vilken storyn snurrar i huvudsak består av effekter och maxat tempo lyckas regissören Christian Rivers pressa in både en mörk fader och dotter historia, miljö och integrationsproblematik plus en dos klassmotsättningar för att ge mer tyngd åt den lättsmälta popcornunderhållningen. Att filmens enda karaktär av kött och blod är boven i dramat är ingen ovanlighet, och så gäller också Hugo Weaving som den egotrippade Valentine med sug på världsherravälde, gärna med universum som bonus. Det är möjligt att Peter Jackson hade kunnat få mer kött på benen på de levande skara och inte bara fixat specialeffekterna med råge. Nåväl ett, häftigt popcornäventyr får vi oss till livs även om ribban Star Wars och Sagan om ringen ligger lite väl högt för Mortal Engines bästa.
Skriven 2018-11-28
