FANTASTISKA VIDUNDER: GRINDELWALDS BROTT

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Regi: David Yates
I rollerna: Johnny Depp, Eddie Redmayne, Katherine Waterston, Ezra Miller, Jude Law

BETYG: TRE
PREMIÄR: 2018-11-14

Historien om Harry Potter är över, men nya franchisen Fantastiska Vidunder fortsätter bygga upp J.K. Rowlings fantasyuniversum. Från grunden, därtill eftersom det hela utspelas innan Harry och gänget kom in i bilden. Mumma för fansen förstås, men själv kan jag inte undgå att känna att världen med Fantastiska vidunder inte är alls lika genomarbetad och charmig som den vi mött tidigare på Hogwarts. Skolan ifråga figurerar dock tidvis i några sekvenser, och Dumbledore i yngre upplaga, modell Jude Law spelar en viktig roll. Vilket förstås är trevligt. Men för övrigt står denna filmserie i rätt hög utsträckning på egna ben.

Handlingen ter sig både spretig och enkel beroende på vilka ögon man väljer att se den med. Fast i grund och botten är det förstås en fråga om ont eller gott. När det hela tar sin början flyr den lömske Grindelwald under dramatiska omständigheter från sin fångenskap, och han slösar ingen tid på att sätta sin väl utvecklade plan för att ta över världen. Liksom Magneto i X-Menfimerna har denne välformulerade manipulatör kommit till slutledningen att alla vanliga människor måste förtryckas och styras med grym fast hand eftersom de aldrig kommer att acceptera det som är annorlunda. Mitt i denna kamp på liv och död hamnar som sig bör vår smått bortkomne hjälte Newt Scamander. Denne tar motvilligt uppdraget att stoppa honom när Dumbledore nobbar att göra det, men egentligen verkar han mer intresserad av att hitta Tina, den numera försvunna trollkvinnan från första filmen.

Mer än så här händer förstås i Grindelwalds brott. Mycket mer, och helheten bjuder definitivt på för mycket av det goda. För många karaktärer, för många sidosprång som bara sveper förbi och för mycket special effectshysteri totalt sett. Den eldfängt explosiva upplösningen blir den småtjatiga kronan på verket i detta sammanhang, och uttrycket less is more tycks aldrig har föresvävat någon i det kreativa teamet.

Fast samtidigt är det här förstås precis som föregångaren en enormt välgjord film. Inte minst är den tjusig, rent visuellt. Scenografin imponerar igen, och specialeffekterna går det knappast att klaga på. Dessutom tycker jag nog att skådespeleriet överlag lyfter helheten. Även i den här typen av äventyrsbetonade skapelser behövs aktörer som ger kött och blod åt sina karaktärer, vilket man påminns om när Grindelwalds brott flimrar förbi på bioduken.

Skriven 2018-11-13

print

Våra samarbetspartners