Klicka på bilden, för att se hela bilden
The Selecter tillhörde tillsammans med The Specials, The Beat och Madness stommen till Ska-vågen som kom i slutet av 1970-talet med skivbolaget 2-Tone i spetsen.
Först ett par ord om Cardigans Magnus Svenningssons nya projekt RÅÅ som framträdde strax innan The Selecter på samma scen. Vit talar skön, flummig och experimentell musik som påminner lite om Tangerine Dream och Pink Floyds instrumentala låtar. Setlistan var i stort sett debutplattan Skånska Järnvägar A-sida rakt upp och ner kryddat med några covers och nytillskott.
Även om The Selecter har roterat personal ett antal gånger, så är soundet det samma som alltid, och det svängde verkligen ordentligt om detta 8-mannaband. Sångarna Pauline Black och Arthur ‘Gaps’ Hendrickson är de enda kvarvarande medlemmarna, och deras röster lät som om tiden stått still. Måste även passa på att tillägga att det precis som vad gäller många andra grupper som splittrats finns två olika The Slecter ute på vägarna. Detta är Pauline Blacks Selecter. Sedan finns det även Neol Davies’ Selecter…
Bland hitsen kommer man ju ihåg Three Minute Hero, Missing Words och On My Radio. Överlag lät det riktigt bra. Inte minst lät bandet väldigt tight. Och vilket gung det blev, både gammal och svängde på höfterna i samma takt på ett i stort sett fullsmockat Gustav. Under Breakdown fick Gaps in ett budskap om att “black life matters” och ett antal namn räknades upp (dessvärre har jag ingen koll på var, när och hur dessa män togs av daga). Sista låten ut blev Too Much Pressure, och den blandades upp med tonerna av Toots And The Maytals Pressure Drop, som The Clash odödlig gjort.
Det bör för övrigt tilläggas att jag har svårt att tro att det fanns ett mer välekiperat band på Malmöfestivalen. Vidare jag skulle jag utan att tveka vilja påstå att detta var festivalens mest oväntade höjdpunkt.
BONUS – Bildspelet innehåller även bilder från spelningen med Råå
Foto: Michael Lindström
Skriven 2018-08-17