SHINEDOWN – tyngre och mer privata än någonsin

Klicka på bilden, för att se hela bilden

När grungen gradvis gick i graven i ett svart moln av ångest och depp i mitten på nittiotalet tog snabbt ett gäng företrädelsevis nordamerikanska band över hårdrocksscenen. Under diverse etiketter typ post grunge och alternative metal tog snart namn som 3 Doors Down, Creed, Nickelback och Staind över topplistorna från Seattles flanellskjortor. Bland detta sällskap återfanns så småningom även Shinedown. Denna combo från Florida debuterade förvisso senare än kollegorna, men fick ändå omgående avsevärd framgång. Till dags dato har kvartetten sålt drygt tio miljoner album och haft hela tolv ettor på Billboards rocklista. Siffror som bär respekt med sig såklart, och succén lär fortsätta. Nya albumet Attention Attention har redan satt djupa avtryck i bandets historia.

Något speciellt på gång

– Ja, reaktionerna hittills har i alla fall varit fantastiska, säger basisten Eric Bass. Men vi visste redan när vi jobbade med skivan att vi hade något speciellt på gång. Vi har gjort tillräckligt mycket för att veta sådant, så förhoppningsvis känner fansen likadant.

Ärlighet något att föredra

Sedan tillägger Eric att en del negativitet alltid är att räkna med, men att den inskränkt sig till ett minimum den här gången. Således är allt toppen, menar han och flinar lätt innan allvaret infinner sig igen. För även om det alltid finns en stark önskan att folk ska älska det bandet åstadkommer betonas att ärlighet är att föredra.

– Jag gillar ärlighet. Vi försöker alltid att tänja på gränserna, men jag vill verkligen veta vad folk tycker. Vi har skapat en skiva där vi öppnar oss mer än någonsin. Vi berättar om alla de saker vi kämpat med under tre år av våra liv, och vill nå ut till människor. Därför är det också roligt att kunna säga att kritikernas reaktioner varit väldigt entusiastiska.

Ljudlandskap med punch

– Det här är en skiva som är tyngre och lite råare än föregångarna. Var det er avsikt från början?

– Det var det faktiskt. När vi höll på att skriva ville vi texterna skulle matchas av musiken. En sång som förstasingeln Devil behövde låta desperat och farlig. Samtidigt är till exempel Get Up injicerad med positivism, så vi gjorde tvärtom när det var nödvändigt också. Fast som helhet försökte jag skapa ett ljudlandskap som hade lite mer punch i sig. Jag ville ta en del chanser, och det tycker jag märks.

Första inspelningen utan sångarmissbruk

Tog chanser gjorde bandet även med den problemtyngde sångaren Brent Smith, som åter ramlade in i sprit- och drogmissbruk under skrivandet till förra albumet Threat to Survival, som släpptes hösten 2015. Frontmannen bestämde sig dock för att bli ren i samband med den efterföljande turnén, och på den vägen är det. Tillblivelsen av Attention Attention skulle sedan visa sig bli den första missbruksfria skivan för honom.

– Det var verkligen en toppengrej. Själva processen tog visserligen längre tid, men jag sade till Brent att ”texterna existerar tack vare dig, inte på grund av alkoholen och drogerna”. Allt tog längre tid, men vi andra hade kommit överens om att ha tålamod, och i slutänden blev helheten mer privat än någonsin tidigare. Skivan ter sig ung och inspirerad, den låter som Shinedown i sin renaste form.

En skiva av historier

Somliga har kallat Attention Attention för ett konceptalbum, men Eric föredrar etiketten historieskiva. Det handlar om korta berättelser som verkar i ett större sammanhang, menar han och drar associationer till sin egen uppväxt då han väntade otåligt på att favoritartisterna skulle släppa nya skivor.

– Jag ville läsa på omslaget om vem som gjort vad, och sedan bara låta mig själv snöa in och lyssna på hela skivorna rakt igenom. Det är därför vi säger till folk att ge hela skivorna en chans eftersom det finns mycket mer än singlarna att lyssna på. Saken är ju den att intentionen varje gång vi skriver en sång är att det ska vara en singel. Det är något som är väldigt påtagligt för oss.

Ett slut i positiv anda

Påtaglig är också tyngden i texterna. Att Attention Attention inte bjuder på lättviktighet i lyriken är Eric mycket väl medveten om. Men helheten slutar i alla fall i positiv anda. Ramberättelsen tar en individ från ena till andra sidan av en svår erfarenhet och låter honom ”springa för livet”. För om man nu inte gör det och kommer ut på andra sidan är det bergsäkert att livet kommer att bjuda på nya fall igen, menar Eric. Vilket inte alldeles osökt tar oss in på Shinedowns karriär. Sjutton år har den pågått så här långt, och om nu ett ord definierar den samma, så är det tillväxt, tycker den pratsamme basisten.

Ödmjukhet inför framgången

– Varje album uppvisar ett växande band. Fast vi fokuserar aldrig på succén, istället är vi alltid ödmjuka inför den och stolta över vad vi uppnått. Vi kan för all del sitta ner och säga ”Wow” ibland, men vi har fortfarande elden inom oss, och vill skapa nya saker. Den finns i vår DNA. Det finns så mycket mer vi vill göra.

Låter musiken tala själv

– Samtidigt har jag fått uppfattningen att ni vill hålla ganska låg profil utanför scenen?

– Det är sant. Vi vill låta musiken tala för sig själv. Vi är väldigt komfortabla med oss själva, allt handlar om budskapet, lyriken och ärligheten. Därför har vi valt att hålla oss under radarn. Det är bandet som är kändisen, inte Eric på egen hand. När vi är ensamma förlorar vi både våra superkrafter och vårt kändisskap.

Nobbar partajande

– Det låter som om något sådant kan leda till att folk får fel uppfattning om er?

– Ja, många tror att vi är överspända och snobbiga för att vi håller oss för oss själva och inte går på stora partaj, vilket inte är sant. Fast det stämmer att vi gillar att hålla oss för oss själva och njuta av vår ensamtid. Därför umgås vi heller inte mycket med andra band även om vi är vänner med många av dem.

Skriven 2018-07-19