Klicka på bilden, för att se hela bilden
Nu känns det som om Sparks rullar på i högvarv – detta är det fjärde besöket på en relativ kort tid inklusive spelningen på Tivoli med FFS.
Högt tempo med åldrande bröder
Sparks attraktionskraft har knappast svalnat utan var långt över kokpunkten på ett sedan länge utsålt och hett Kulturbolaget. De nu till lite åren komna bröderna Ron och Russel Mael körde på i ett högt tempo – detta gällde ju främst Russel då Ron mest satt framför sitt keyboard. Förutom bröderna Mael hade Sparks denna afton fem medmusikanter med sig på scen.
Oklanderlig, men het konsert
Spelningen var det inget fel på, men att man valt att lägga spelningen inne på KB i tryckande hetta kändes märkligt. Likaså tedde sig detta gig sparsamt vad gäller kommuncierandet med publiken. Av mellansnack blev det närmast noll och intet förutom i slutet då Russel tackade publiken och presenterade bandet. Säga vad man vill, men stilen är helt Sparks egen.
Solodans och saknat 80-talsmaterial
Setlistan var som senast en blandning av gammalt och nytt, så vi fick höra allt från At Home At Work At Play till Hippopotamus. Även en kort passande cover av Frank Sinatras My Way hanns med som intro till When Do I Get To Sing My Way. Självklart fick vi också beskåda Rons solodans under No 1 Song In Heaven. Så var det något som saknades? Personligen tycker jag det finns mycket material från 80-talet som passat in.
Foto: Michael Lindström (Kulturbolaget) / Henrik Hildebrandt (DR Koncerthus)
Skriven 2018-06-17
