Klicka på bilden, för att se hela bilden
Regi: Jonathan Dayton, Valerie Faris
I rollerna: Emma Stone, Steve Carell, Andrea Riseborough, Natalie Morales
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2018-03-23
När vi skriver 1973 levde fortfarande femtiotalets syn på kvinnans roll på BB och i köket kvar. Lika lön för lika arbete var lika mycket utopi för idrottsmän och kvinnor som det var ute i arbetslivet. Således var det givet att det svagare könet alltid låg ett steg efter skapelsens herrar på alla plan inte minst på tennisbanan där en före detta mästare i utförsbacken (55 år) fortfarande kunde slå en betydligt yngre kvinnlig stjärnspelare.
Billie Jean King (Emma Stone) beslöt sig för att punktera alla mulliga mansgrisars överstepräst Bobby Riggs (Steve Carell) uppblåsta ego och ställa upp på en tennismatch mot den åldrande mästare. Jag minns att jag såg dokumentären om den färgstarke Riggs som var något av tennisens Muhammad Ali det vill säga sätta avtryck med sitt välsmorda munläder. Steve Carell tar ut svängarna som Riggs och Emma Stone ger Billie Jean King en nyanserad och sympatisk framtoning. För King handlar det om kvinnans rätt att bokstavligt talat spela på samma planhalva som männen när det gäller ekonomi såväl som respekt för väl förvärvat dagsverke.
Samspelet mellan Stone och Carell bär filmen genom blandningen av mysig underhållning och dramatik och det är egentligen bara när historien lägger tyngden på det sistnämnda den sviktar. Kings lesbiska relation med sin hårfrisörska och Riggs spelmissbruk blir liksom skisserade med ytliga drag mest för att ta ner bägges karaktärer på jorden. Även om man ju har facit i handen när det gäller den historiska matchen mellan King och Riggs är vägen dit rakt igenom underhållande och som sagt välspelad av bägge könen.
Skriven 2018-03-21
