JEAN-YVES FERRI : (ASTERIX) ASTERIX OCH DET STORA LOPPET

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Jag har de senaste månaderna haft så väldigt mycket annat att göra, att jag halkat efter lite vad gäller serie- och DVD-recensioner. Således hann jag se en rad omdömen av det senaste Asterixalbumet när det kom ut i slutet av förra året, innan jag själv fick tid att läsa det. Jag läste inte recensionerna, det har jag fortfarande inte gjort, men jag kunde inte undvika att se ingresser, eller kommentarer på Facebook. Folk var inte speciellt nöjda med det här albumet. Efter alla dessa negativa omdömen hade jag lågt ställda förväntningar på Asterix och det stora loppet. Tja … Det är ju lite tunt och lättglömt, men så dåligt är det inte.

Snyggt tecknat

Asterix och det stora loppet är det tredje albumet från duon Ferri och Conrad, som tog över efter Uderzo. Jag har inte läst Coscinnys och Uderzos klassiska Asterixalbum på bra många år, och vet inte om de faktiskt fortfarande håller; om de är så bra som jag minns dem. Däremot var det förra albumet; “Caesars papyrus”, rätt bra. Ingen modern klassiker, men det byggde på en kul idé, det hade flera roliga inslag, och det var snyggt tecknat.

Snyggt tecknat är även detta nya album. Jag har inget Uderzo-album här att jämföra med, men om någon visat upp en ruta av Didier Conrad och sagt att det är Uderzo, är det mycket möjligt att jag gått på det. Möjligen är Conrads linjer finare än Uderzos, men det är inget jag kan ta gift på.

Tunn story

Äventyret går ut på att romarna arrangerar en hästkapplöpning, som ska gå genom hela Italien. Deltagare från alla länder är välkomna, men romarna har fixat så att deras maskerade kusk kommer att vinna – för hur skulle det se ut om Rom inte vann? Självklart ställer Asterix och Obelix upp i tävlingen, och självklart går det inte som romarna planerat.

Visst är det här en tunn story. Det är inte alltför inspirerat och inte jättekul. Men serien gör ändå sitt jobb. På sistone har jag läst flera album som är betydligt tunnare innehållsmässigt – Blårockarna, till exempel, är en serie som gjort tunna äventyr till sitt signum.

Återkommande gags

Asterix och det stora loppet påminner ibland lite om filmen Death Race 2000, i vilken David Carradine spelar den maskerade föraren Frankenstein, som är favoriten i ett bilrace som går tvärs över den amerikanska kontinenten. Asterixalbumet har flera återkommande gags; Asterix och de andra anländer till olika italienska städer där de serveras rätter som är speciella för dessa städer; Obelix uppskattar inte de tunna skivor skinka de får i Parma. Det skämtas ofta om loppets sponsor, en kryddsås gjord på fiskrens.

Nej, det är är inget album jag kommer att komma ihåg i framtiden – men det är långtifrån så dåligt som jag förväntat mig. För övrigt känns det lite ovant att läsa ett seriealbum i det klassiska formatet med mjuka pärmar i dessa tider då de flesta liknande album är inbundna. Just det här albumet är tryckt på väldigt tunt papper, vilket gör att albumet ser tunnare ut än det är.

Du kanske gillar:

FABCARO : (ASTERIX) DEN VITA IRISEN – skojigt äventyr med massor av samtidssatir JEAN-YVES FERRI : (ASTERIX) ASTERIX OCH GRIPEN – några roliga scener, men annars märkligt ogenomtänkt och poänglöst KATHARINA ORAVSKY SANDSTRÖM : FLAMINGOKVINDEN: FORTAELLINGER OM MENNESKER, HELBRED OG ARBEJDSLIV SUZANNE COLLINS : BALLADEN OM SÅNGFÅGLAR OCH ORMAR