Klicka på bilden, för att se hela bilden
Hårfagert standardspök, Thailand/USA 2017
Regi: Rich Ragsdale
I rollerna: Scout Taylor-Compton, James Landry Hébert, Mark Boone Junior, Russell Geoffrey Banks, Rich Lee Gray
DVD/Blu-Ray/VOD
(Njutafilms)
BETYG: TVÅ
Mer ny skräck. En minst sagt generisk titel – och själva filmen visar sig vara lika generisk. På omslagets baksida står det att filmen ser ut precis som en Blumhouse-skräckis – och det får man väl hålla med om. Blumhouse är ju det där bolaget som producerar framgångrika skräckfilmer som går på bio; bolaget är ungefär 2010-talets svar på Dimension.
GHOST HOUSE, som regisserats av Rich Ragsdale, kommer inte från Blumhouse, men filmen ser ut att han en något större budget än vad sådana här filmer brukar ha, och om inget annat kan Ragsdales film skryta med flotta bilder från Thailand, där det här är inspelat.
Ett ung amerikanskt par är på semester i Thailand, killen är lite jobbigare än tjejen, och första dagen friar han till henne. På hotellet träffar de två brittiska killar som tar med amerikanerna ut på stan för en glad kväll. Genast börjar rollfigurerna att bete sig konstigt. Den ene britten tar med sig den amerikanske killen in på en strippklubb och bordell. Inte nog med att fästmön tillåter detta, hon väntar snällt utanför. Sedan vill britterna visa amerikanerna en mystisk plats i en avlägsen del av en skog. Trots att amerikanerna inte känner de här britterna, går de med på att åka iväg till skogen.
I skogen finns en massa små trämodeller av hus uppsatta på stolpar; de kallas spökhus. Britterna utför lite hokus pokus, varpå de sticker och lämnar kvar amerikanerna i skogen. Det övergivna, nyförlovade paret lyckas ta sig till hotellet, men tjejen har blivit besatt av en demon. Killen får veta hur man blir av med demonen – och då visar det här sig vara en variant av THE RING. Man måste skicka förbannelsen vidare.
GHOST HOUSE är kompetent gjord, men väldigt ooriginell, seg och tråkig. Typiska asiatiska spöken med långt, svart hår dyker upp med jämna mellanrum, men filmen blir aldrig otäck eller spännande. Alldeles för lång är den också.
Kanske uppskattar man det här om man aldrig har sett asiatiskt skräckfilm och långhåriga spökkvinnor.
Skriven 2017-12-02
