Klicka på bilden, för att se hela bilden
Regi: Luc Jacquet
Berättarröst: Rolf Lassgård
BETYG: TVÅ
PREMIÄR: 2017-07-14
Tolv år efter att den första Pingvinresan hade premiär så kommer denna uppföljare. Den första var en stor succé, utöver att kopiera den framgången vid biljettkassorna så finns det inte mycket mening med denna uppföljare som inte tillför särskilt mycket nytt om kejsarpingvinerna och deras avlande. Vyerna från Antarktis är majestätiskt vackra och regissören Luc Jacquet, som även stod bakom kameran i den första filmen, förmedlar den isande kylan i vinterlandskapet och pingvinernas frihetskänsla när de hoppar i havet på visuellt intressanta sätt men här finns inte mycket som berättigar nödvändigheten för en ny film om samma sak.
Filmens berättarstruktur förmänskligar pingvinerna på sätt som ät tveksamma, istället för en naturdokumentär så blir känslan den av disneyfierad filtrering som gömmer fakta till fördel för förljugen förvrängning, till för att få publiken att identifiera sig med pingvinerna i fokus. Möjligheterna för att lära oss något om Antarktis, dess djurliv och människans påverkan på miljön i området och de djur som lever där görs om intet av filmens vilja att berätta en myspysig historia med berättarröst, av Rolf Lassgård i den svenska versionen, som ramar in filmen som en legend om en underlig värld med fascinerande invånare istället för att diskutera Antarktis som en verklig del av planeten jorden.
Pingvinresan 2 kommer kanske att tilltala alla som gillade ettan och få en ny generation av barn att bli betuttade i pingviner men då endast på sagans sätt, som dokumentär är filmen inte bra. Pingvinresan 2 är en onödig kopia av sin föregångare som med cynisk gullighet och utan att tillföra något nytt försöker reproducera den första filmens framgång.
skriven 2017-07-14
