Klicka på bilden, för att se hela bilden
Regi: Katell Quillévéré
I rollerna: Tahar Rahim, Emmanuelle Seigner, Anne Dorval, Bouli Lanners, Kool Shen
BETYG: FYRA
PREMIÄR: 2017-06-30
Titeln säger egentligen det mesta. Särskilt om man lägger till något om att livet oavsett vad som händer trots allt går vidare också för tydlighetens skull. För det är ju just detta som avhandlas i detta välspelade franska drama där ett ljus av hopp och optimism trots allt sipprar igenom innnan eftertexterna börjar rulla.
Livet må vara fragilt är budskapet. Men samtidigt hjärtat kanske i bästa fall kan fortsätta slå i en en annan kropp om det värsta inträffar. Dettta får det frånskilda paret Marianne och Boull erfara när deras son ådrar sig en dödlig hjärnskada i samband med en bilolycka. De ställs inför ett odiskutabelt faktum av en ung medkännande läkare, och tvingas mitt i den initiala stora sorgen ta ett beslut. Detta kan i sin tur kan förändra tillvaron för den hjärtsjuka Claire, som håller på att tyna bort i allt snabbare takt.
Så länge hjärtat kan slå är av naturliga skäl en tämligen sorglig historia, men den vältrar sig knappast i misär. Istället präglas skildringen av en slags realism där de starka känslorna allltid är närvarande utan att de tar sig de mest högljudda och dramatiska uttrycken särskilt ofta. Detta sätt att närma sig ämnet och situatonen känns trovärdigt hela vägen, och hjälper på sant less is more-maner bara till att göra helheten starkare.
skriven 2017-06-29
