DEN OSYNLIGE GÄSTEN (Contratiempo)

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Regi: Oriol Paulo
I rollerna: Mario Casas, Ana Wagener, José Coronado, Bárbara Lennie, Francesc Orella

BETYG: FEM
PREMIÄR: 2017-03-24

Spansk film regerar, och det har inte bara att göra med att Pedro Almodovar alltjämt lever och har hälsan, utan på att landet ifråga producerar nästan osannolikt många bra rullar. Allt från historiska dramer och sexiga komedier till hårda snutfilmer, Tarantinovarianter och skräckfilmer levereras med flaggan i topp. Inte för att de får svensk biodistribution särskilt ofta, men det finns förstås undantag. Som Den osynlige gästen. Här har vi nämligen en import som med emfas betonar landets styrka som filmnation. Vi talar i termerna atmosfäriskt olycksbådande mysterium, men en rad twists och vändningar, som bär tittaren fram hela vägen till ett överraskningsklimax åtminstone jag inte förväntat mig. Som bonus får man ett kittlande botaniserande i rollfigurernas dubbeltydighet och mörkaste krassa skrymslen också, vilket bara adderar ett extra plus till helheten.

När vi kommer in i handlingen ligger affärsmannen Dorian redan illa till. Han är åtalad för mord på sin älskarinna Laura, och nu står han i begrepp att avlämna sitt vittnesmål i rätten. Det ser extremt illa ut för honom eftersom han blivit påkommen av polisen i ett låst hotellrum blodig med mordvapnet i handen och liket bredvid sig. För att förbättra de usla oddsen skickar en av Dorians kollegor en slipad advokat till hans boning.

Detta är utgångspunkten. Därefter rullas händelseförloppet upp i flashbacks sedda ur både den anklagades och andra inblandades synvinkel. Personligen kan jag ibland vara tveksam till att fokusera på tillbakablickar i berättandet, men här fungerar det alldeles glimrande. Överhuvudtaget ter sig det här riktigt starkt. På alla plan. Ovanligt oförutsägbar, lysande spelad, oavbrutet intrikat och totalt fängslande är adjektiv som passar som handsken för att beskriva det hela. Man får med rätta känslan av att varje sekvens är viktig, tittar man bort missar man en vital detalj. Således behöver det väl knappast heller påpekas att det här är en nagelbitare av högsta klass, som får en att längta efter mer av samma vara. Med andra ord rekommenderas alla varmt att om möjligt kolla in regissören Oriol Paulos långfilmsdebut The Body/El Cuerpo på dvd också. Ögonaböj.

skriven 2017-03-20

print

Våra samarbetspartners