Klicka på bilden, för att se hela bilden
Regi: Gore Verbinski
I rollerna: Dane DeHaan, Jason Isaacs, Mia Goth, Harry Groener, Celia Imrie
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2017-02-17
Gore Verbinski har onekligen en varierande CV. Det tre första Pirates of the Caribbeanrullarna är förstås de mest kända, men han har även det underskattade Nicolas Cagedramat The Weather Man och den småknäppa animerade Rango på sitt samvete. Det betyder förstås inte att allt han gjort är hellyckat, men ambitionen att blanda in det lite edgy, konstiga och vändningar som inte är helt förväntade är onekligen värda att applådera.
A Cure for Wellness utgör ännu ett exempel på detta. Länge och väl är det här nämligen ett smygande spänningsladdat mysterium av välgörande slag med väl valda skräckelement, som inte riktigt är för alla. Obehaget och de olycksbådande känslorna kommer till större delen inte från standardiserade skrämseleffekter, utan från en förmåga att skapa en kusligt underlig atmosfär.
Initialt introduceras vi för Lockhart, en ung kaxig karriärist på ett New Yorkbasert finansbolag, som får i uppdrag att hämta hem sin frånvarande chef från ett ensligt belägen hälsoklinik i de schweiziska alperna. En viktig storaffär stundar, så nu är det hög tid att chefens signatur på avtalet för att uppgörelsen ska kunna avslutas. Ett inte helt lätt företag ska det visa sig. På kliniken går nämligen allt i en sakta lunk som inte låter sig anpassas sig till någon utomvärldslig stress. Men det förhåller sig förstås värre än så. Kliniken vilar på en mörk, för att inte säga sjuk historia, och när Lockhart börjar snoka får han så småningom anledning att ångra sitt tilltag.
Det ska villigt erkännas att jag på sätt och vis kan förstå den högst blandade kritiken detta verk fått på sin hemmaplan. Den (över)generösa speltiden, övertydlig symbolik och de överpretentiösa tendenserna rent allmänt sätter i viss mån krokben på de uppenbara ambitionerna att leverera ett skräckverk, som höjer sig över det standardiserade. Ändå är det här på samma gång skönt utflippad underhållning i tjusigt stiliserad förpackning för den som vill bli överraskad, men ändå kan tänka sig se en skalle gå i närkamp med en yxa eller en tandläkarbehandling, som överträffar den Dustin Hoffman utsattes för i klassiska Maratonmannen avseende brutalitet.
skriven 2017-02-15
