Klicka på bilden, för att se hela bilden
Det är inte ofta arabiska artister gör något väsen av sig på våra breddgrader, men här har vi en. Efter att varit stjärna i av allt att döma massor av år hemma i Syrien slog Omar Souleyman igenom i väst för fem år sedan efter att ha gjort en remix på Björks Crystalline Framträdanden på bland annat Way Out West och Nobel Peace Prize Concert följde 2013, och i går var det alltså dags för honom att äntra Malmöfestivalens största scen.
Med sig hade han i vanlig ordning keyboardisten Rizan Said. Det är denne trogne ljudkonstnär som skapar den patenterade ljudbilden bestående av arabisk folk med tillhörande lokalt rotade instrument och västerländska dansrytmer. Till detta, och som grädde på moset sjunger Souleyman synnerligen romantiska texter, som gjorda för bröllop. Det är också mycket riktigt i egenskap av bröllopssångare han gjort sig ett namn på hemmaplan.
Fast det kunde man inte direkt tro när han vandrade omkring där på scengolvet igår. Tankarna associerade snarare till ett dansparty någonstans i Mellanöstern när de pumpande rytmerna ljöd ut över torget. Eller kanske till en udda fågel på en electrofestival. För udda är femtioåringen onekligen. I alla fall på ett folkligt – om än varierat – evenemang av Malmöfestivalens typ i kalla Norden.
Men oavsett vilket; det går inte att komma ifrån att syrierns alster tedde sig både medryckande och upplyftande.. Det ska förvisso villigt medges att dansmusik rent allmänt sällan är direkt min kopp av te, men det var ändå lätt att förstå varför så många på det hyfsat välfyllda torget studsade runt i takt. Sedan fanns det onekligen både personlighet och en tilltalande uppdaterad genuinitet i det här även om lite av nyhetens behag i mina öron för all del försvunnit sisådär halvvägs.
Souleyman själv då? Ja, han gav mest intryck av att vara en cool farbror med en slags mogen storögdhet i behåll. Hans slängkyssar och hyfsat flitiga leenden sände ut inte så lite värme till folket i den ruggiga augustikvällen.
skriven 2016-08-13
