Klicka på bilden, för att se hela bilden
Against the Current vill helst inte betecknas som ett YouTube-fenomen, men saken är faktiskt den att ryktet om deras existens spreds via denna sajt från början. Ett handfast bevis på deras virtuella storhet är att en av deras senaste singular, Paralyze fick sju miljoner visningar där på mindre än två veckor. Fast nu väntar sanningens ögonblick, och en chans att dra nytta av det virtuella kändisskapet på ett mera handfast sätt, Senare i vår släpps nämligen deras första album In Our Bones. Fullängdaren följer upp två egenutgivna ep:s, och ges ut på framgångsrika emo/punketiketten Fueled By Ramen, som slagit hårt med band typ Fall Out Boy, Panic at the Disco och Paramore tidigare.
Att Against the Current kan behöva backningen av det Warner Brosägda bolaget står för övrigt utom allt tvivel. Åtminstone att döma av den skrala uppslutningen i Vegas lilla salong. Endast sisådär hundratjugofem själar hade dykt upp för att se New York-bandet, och det är naturligtvis bedrövligt. Det var alltså inte konstigt att man fick faderliga tycka synd om-känslor för kvintetten där uppe på scen denna kväll.
Fast dessa magra förutsättningar till trots går det inte att komma ifrån att bandet agerade professionellt, och levererade en show som gav rimlig valuta för pengarna. Inga sura miner och agerande på halvfart syntes så långt ögat kunde se. Istället bjöds man på den fräscht doftande energiska tillställning man hade rätt att förvänta sig. Så hatten av för det. Dock hade det inte skadat om ljudbilden vart lite klarare, det blev lite smågrötigt här och där. Likaså borde frontkvinnan Chrissy Costanza ta sig en funderare på om det bästa alternativet verkligen är att fokusera sina avsevärda resurser på kraft mer eller mindre fullt ut varje gång. Det lät liksom lite gapigt då och då i onsdags.
Fast ingen kan förstås ta ifrån Against the Current att de har en god förmåga att skriva catchy melodier. I stort sett varenda nummer på Vega hade singelkvaliteter. Som till exempel ovannämnda Paralyzed, söta balladen Dreaming Alone och, avslutande midtempoesset Gravity. Eller för den delen Uptown Funk, som visade upp bandet på sitt mest röjiga partyorienterade humör.
Stilmässigt är Against the Current inte alldeles lätta att stoppa in i ett fack, men om jag säger att där såväl finns en poppunkig touch á la All Time Low och Simple Plan som emovibbar med Paramore som riktmärke och definitiva doser av Kelly Clarksons poprock klarnar säkert bilden. Lösenordet är helt enkelt trallighet med småalternativt ungdomliga förtecken. Allt i lightkostym – förutom vad gäller Clarksons alster då, som närmast tangeras vid några tillfällen – ska framhållas, och det bör faktiskt inte ses som något negativt. En stor del av personligheten sitter trots allt i den snällfuffa tonen, den känns både genuin och charmig. Dock bör framhållas att gänget gör sina ansträngningar för att låta hårdare live. Utan att för den sakens skull göra våld på det koncept som präglar deras musik i tillplattad form, bör kanske tilläggas.
skriven 2016-03-10
