MANFRED MANN’S EARTH BAND, Slagthuset, Malmö den 3 februari 2016

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Vissa band bara finns där, och existerar någonstans där ute i rockvärlden i hyfsad välmåga. I till synes all evighet. Manfred Mann’s Earth Band är ett sådant. De bildades redan 1971 av gitarristen Mick Rogers och Manfred Mann själv, och håller alltjämt igång. Imponerande, får man väl säga. Resten av bandet består dock inte helt överraskande av folk som tillkommit på senare år, däribland sångaren Robert Hart, mest känd från klassiska Bad Company. Men vad ska man säga, sällskapet är trots allt inne på sitt fyrtiosjätte år, så en viss personalomsättning är förstås bara naturlig.

Lika naturlig som som att bandet alltid till större delen förlitat sig på att covers ska göra jobbet. Mann och hans mannar är liksom i första hand uttolkare inte låtskrivare. På Slagthuset var hela elva av fjorton nummer signerade andra artister. En svaghet, kan med rätta tyckas. Men kvintetten har samtidigt alltid haft en förmåga att likt Bryan Ferry – för att nu nämna ett uppenbart exempel – göra andras verk till sina egna, vilket framgick rätt tydligt denna kväll. Springsteens Blinded by the Light med sina blippiga klaviaturer och nonsenspoppiga sextiotalsdängan Do Wah Diddy Diddy i reggaedoftande kostym var bara några goda exempel på detta.

Samtidigt är det förstås också så att Earth Band för evigt är fast förankrade i framförallt sitt sjuttiotal. Proggrocken tittade liksom Manns jazziga syntslingor in titt som tätt i arrangemangen. Inte sällan, som i låt säga smått gubbrockiga Davy’s on the Road Again vandrade bandet ut i smått oförutsägbara instrumentala mellanspel innan de återvände till närmaste refräng igen. På samma gång är det värt att notera att bandet har en avsevärd popsensibilitet, som sällan gås förlorad, och aldrig kom denna fram så tydligt som i Bob Dylans You Angel You. Tala om skamlöst snygg och catchy tolkning av denna välsnidade sång.

Fast även solen har sina fläckar. Bandets version av T. Rex Get It On tillhörde väl inte direkt kvällens höjdpunkter. Skapelsen ifråga tedde sig nämligen inte bara tämligen stiff och tungfotad utan också i avsaknad av originalets sex appeal. Umbärligt, var ordet.

Men varför gnälla i onödan. Manfred Mann’s Earth Band bjöd trots allt både på ett gott hantverk och dito humör. Vitaliteten gick faktiskt inte att ta fel på. Ingen kan dock förneka att det var en präktig nostalgitripp som pågick där på scen i det till synes utsålda Slagthuset, och det avspeglade sig i den inte alltför fantasifulla låtlistan. Fast oavsett vilket, en hyfsat angenäm afton i deras sällskap hade man hur som helst.

skriven 2016-02-04

print

Våra samarbetspartners