Klicka på bilden, för att se hela bilden
Kvällen i Tivolis Koncertsal inleddes av det danska förbandet Shiny Darkly som med sin avantgardistiska industrirock påminde i vissa stunder om tidiga Ultravox – helt ok faktiskt. Har aldrig hört talas om dem men bandet är från Köpenhamn och det fick jag höra av sångarens flickvän som råkade sitta sidan om mig…
Efter en kortare paus var det så dags för huvudnumret och direkt undrar man om det här är första gången två stora olika band gör ett seriöst samarbete med gemensam platta och turné – det är i alla fall vad Sparks och Franz Ferdinand gjort under namnet FFS. Den musikaliska blandningen passar otroligt bra ihop. När de nu spelar live dominerar självklart det nyskrivna materialet men även guldkorn ur bandens egna repertoar får plats. Vi bjuds således på klassiker som Sparks The Number One Song in Heaven, där den ene Sparks brodern Ron Mael som vanligt gjorde en otroligt uppskattad dans och han fyllde nyligen 70, samt This Town Ain’t Big Enough for Both of Us och Franz Ferdinands Malmö producerade genombrott Take Me Out, som ju SVT hade med i Hitlåtens Historia i höstas och Michael. Russell Maels falsettröst dominerar skotten Alex Kapranos röst men alla låtar är uppbyggda som duetter och deras röster kompletterar varandra väldigt väl.
Konserten avslutades med den motsägelsefulla självironiska Collaborations Don’t Work men för alla tvivlare så har FFS har just bevisat motsatsen.
Skriven 2015-09-11
