ALISON MOYET vägrar vara stjärna bara för sakens skull

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Hon har aldrig spelat musikbranschens spel och alltid gått sin egen väg. Att nära en stjärnstatus har lockat lika lite som erbjudanden om givna hits. Ändå har Alison Moyet hållit igång sin karriär i över trettio år och lyckats sälja hela tjugofem miljoner skivor. Om något ett bevis på att integritet verkligen kan löna sig. Men det kan ställa till problem också. När hon vägrade göra en dokusåpa kopplad till senaste albumet The Minutes sade skivbolaget upp kontraktet.

– Yeah, det där är verkligen sant, förtydligar sångerskan. Skivan var inte klar, kanske en tredjedel av materialet var skrivet. Men skivbolaget ville jag skulle sjunga Etta James-covers och filma en dokusåpa samtidigt istället. Jag tyckte idén var heltrött. Skivbolagen har ingen förståelse alls för medelålders kvinnor, och de förstår inte varifrån jag kommer. Jag är inte den gulliga person de vill att jag ska vara.

Alison kör som synes med raka puckar, och hon finner sig inte i att köras med. I slutänden blev det som hon ville. På ett annat bolag som uppskattade hennes visioner, och producenten Guy Sigsworth, en herre med bland andra Björk, Madonna och Seal på meritlistan sedan tidigare såg till att förverkliga dem.

– Jag är helt emot principen att bli ihoptussad med en massa kända låtskrivarteam. Sedan är problemet också att jag känner mig ganska obekväm med att vara social, så jag undviker att träffa människor jag inte känner mig trygg med. Men jag gick med på ett möte med Guy, och blev helt knockad. Han är lika konstig som jag, men han har en otrolig förmåga att att närma sig harmonier och melodier på.

– Med tanke på att det här i mångt och mycket är din baby anar jag att du är extra nöjd med att du både fick bra kritik och gick in å en femteplats på den engelska topplistan?

– Oh, yeah. Naturligtvis. För låt oss vara ärliga här; jag är en kvinna i femtioårsåldern, det finns många fördomar. Det här är bara min grej, som jag gjorde för min egen skull, så att jag hittade någon som fattade vad jag ville göra är fantastiskt. Jag gav ändå upp för längesen att kämpa för credd och en hög position.

– Men det är väl alltid så att det är viktigare för unga band och artister att ha en air av coolness runt om sig?

– Ja, det verkar vara väldigt viktigt, men det är en totalt konstlad grej. Det går inte att köpa coolness på samma sätt som man köper ett par jeans. Många artister är välklädda och har egna stylister, de har alla verktyg de behöver. De vill bli sedda som om de är i framkant. Men musiken är ändå totalt utslätad, den har blivit repetitiv. Man har hört allt tidigare med ett annat band.

Alison har alltid haft åsikter om musikbranschen, och hennes karriärsbeslut har inte alltid varit utan konsekvenser. Kreativa meningsskiljaktigheter med första arbetsgivaren Sony ledde till juridiskt tjafs och kreativ sparlåga i hela åtta år från 1994 och framåt.

– Det var tufft. Jag kunde inte ta mig ut ur kontraktet. Så jag tog lite skådespelarjobb innan jag fick erbjudande om att bli en ny Céline Dion. Men jag vill inte bli kändis, så skivbolaget skulle bara droppat mig, men det gjorde de inte.

– På tal om det här med högprofilerade jobb. Jag har förstått att du har tackat nej till att göra en massa stora saker förr om åren?

– Ja, jag fick bland annat erbjudande om att sjunga Take My Breath Away. Jag blev tillfrågad om många stora Hollywoodgrejor, som jag bara nobbade. Men jag tänker inte berätta vilka de var för då skulle det framstå som jag försöker vara smartare än de som tackade ja. För så är det inte, det var bara så att det kändes inte rätt för mig. Att vara stjärna bara för sakens skull tilltalar mig inte alls.

– I dagens läge har det gått över trettio år sedan du slog igenom stort med Vince Clark i Yazoo och sedan som soloartist. Hur ser du på det idag?

– Det känns verkligen bra vad gäller Yazoo. Bortsett från att jag och Vince inte klickade känslomässigt, så var det första gången någon brydde sig om vad jag gjorde. Sedan var jag tvungen att anpassa mig till kändisskapet, vilket var svårt. Men om jag inte gått igenom det då hade jag inte varit där jag är idag. Varje mynt har ju två sidor.

Skriven 2015-02-05