Klicka på bilden, för att se hela bilden
Vad är mer svenskt än en sommar med Gyllene Tider?
Till tonerna av nya Det blir aldrig som man tänkt sej kom de fem in på Malmö Stadion. Per Gessle såg kanske liter mer väderbiten ut men likväl sprang han runt på scen som om det fortfarande var 1980 eller nåt. Och publiken ja det var en salig blandning av ungt och lite yngre med målsmän i alla åldrar.
Riktig kul med familjefester även om valet av arena kanske inte kändes lika festligt som när de spelade på Mölleplatsen. Lade även märke till en del långväga gäster, snackade ju med ett par killar som rest hit från Argentina! De stod givetvis längst fram.
Ute bland ståplatspubliken blev det lite spontan pardans under Tuffa Tider som var en del av ett set av akustiska låtar som började med Micke Syds Min Tjej Och Jag. Fast det är ju klart bland ståplats var det ju en hel del dans mest hela tiden.
Att kvällen blev en kavalkad av hits behöver väl knappast påpekas. Det ordinarie setet avslutades med Joe Jones gamla “California Sun” numera i GYLLENE TIDERS tappning kallad Tylö Sun, själv föredrar jag Ramones version från 1977.
Första extranumret blev den 35 år gamla debutsingeln Billy och Gå och fiska avslutade extranummerna men hallo – vad med Sommartider.
Så de blev inropade en gång till och kvällens största jubel bröt ut när Per Gessle sa “Vi har visst glömt spela denna” (eller nåt liknande). Efter detta var det till tonerna av När alla vännerna gått hem var det så dags att vandra hemåt.
Skriven 2013-07-14
