KE$HA, Warrior (Kemosabe Records/RCA)

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Ke$ha sticker inte under stol med att hon både gillar att festa och lägra herrar bara för skoj skull. Hon beter sig som en man med andra ord, och påstår till på köpet att nya albumet Warrior är inspirerat av sjuttio- och åttiotalets så kallade ”cock rock”. Huruvida hon syftar på det förstnämnda med akter som Led Zeppelin och The Who eller hårmetallen med sådant som Mötley Crüe, Poison och Ratt i frontlinjen ska kanske dock låtas vara osagt. Istället nöjer jag med att avfärda alla som helst jämförelser mellan hennes alster och ovanämnda bands dito även om det förvisso ger henne credd när självaste punkfarfar, Iggy Pop agerar duettpartner i Dirty Love.

För även om det känns som om tjugofemåringen tuffat till sig lite sedan debuten Animal för två år sedan handlar inspirationen nog mer än något annat om attityd. Rent musikaliskt håller hon sig nämligen kvar på säkra elecrtropopiga marker med allt vad det innebär av kaxighet, pratigsjungiga verser och catchy refränger. Det räcker med att lyssna på den inledande kvartetten spår med Warrior och hiten Die Young i spetsen för att vara hooked. Albumet är som ett energiskt tempofyllt workout-pass man nödvändigtvis inte själv behöver hoppa runt till. Det dröjer ända till det åttonde spåret innan man bjuds på en ballad, men pausen är bara tillfällig. Redan i efterföljande sång hoppar sångerskan upp i den uppskruvade sadeln igen.

Vissa skulle nog kalla det här för ett guilty pleasure-album, men det gör inte jag. Jag ogillar att så många nödvändigtvis måste ursäkta sig först för att tillåta sig att våga tycka om något. Varför inte bara vara ärlig och medge att Warrior nästan överlag är en skamlöst publikfriande popskapelse i det inte alltid så barntillåtna partajandets tecken.

Skriven 2012-12-28

Du kanske gillar:

Våra samarbetspartners