Klicka på bilden, för att se hela bilden
Det är inte varje dag man spisar westcoast, men här har vi en norrbagge som ger denna slickat svängiga genre en precis så läckert välspelad behandling som den musikaliska naturen kräver. Jag inbillar mig i alla fall att alla med minsta förkärlek för genren formligen dreglar med detta alster i högtalarna. Det här är nämligen ett riktigt starkt bidrag, som visar var det glänsande (musik)skåpet ska stå.. Namn som Jay Graydon, Steely Dan, Chicago minus balladerna och David Foster på lössläppt humör flimrar förbi i associationerna när de elva spåren flyter fram, och sämre associationer kan man onekligen få. Lyssna bara på sådant som Broken People och Step Into My Light, så förstår du vad jag menar.
Själv upptäckte jag Børud när förra albumet Shakin’ The Ground damp ner i brevinkastet för tre år sedan. Ungefär i samma veva pushade lokale westcoastfantasten och skivhandlaren (i Malmö) Björn Söderqvist för denne talangfulle herre, vilket inte förvånade mig alls eftersom den här musiken är ”right up his alley”.
Men lyxig professionalism provocerar. Kollegorna antingen ignorerar genren eller använder von oben-perspektivet. Som vanligt, får man väl säga. Själv avslutar jag här genom att varmt rekommendera Keep Movin’ till alla som förkastar trendängslan, vill slippa både skitigt slammer och tonårspop och hyser en gränslös önskan att skölja ur öronen med något fullvuxet sofistikerat som svänger på ett sådär dyrt och lyxigt sätt så att kidsen vill gripa efter spypåsen.
Skriven 2011-03-30
