Klicka på bilden, för att se hela bilden
För de flesta är och förblir Robin Beck, tjejen med Coca Cola-låten First Time. Tjugotvå år har förflutit sedan dess, och den numera mogna tämligen damen ser nästan oförskämt välbehållen ut. Man kan väl misstänka att hon hjälpt naturen på traven, men vem är jag att döma. Särskilt som rösten fortfarande lika stark som då det begav sig.
De som eventuellt tvivlar kan bara låna ett öra till Becks nya album. Det räcker med att lyssna igenom öppningsspåret The One för att inse att pipan är i så full vigör man överhuvudtaget kan begära. Och låtmässigt då, oj oj oj, vad ska man egentligen säga. Det står skrivet hit på nästan varenda spår. Bland höjdpunkterna märks midtempodängor, typ The One, Everything Is Alright och icke minst personliga favoriten I´m Not A Bitch. Som bonus har Joe Lynn Turner ställt upp på duett i upptemporökaren That All Depends, och visst är balladen Don’t Think He’s Ever Comin’ Home en given tändarfavorit.
Som helhet är det här tung, kraftfull rock där gitarrerna lever i skön samklang med de feta klaviaturmattorna och en röst som inte går av för hackor. Precis så här ska renodlad FM-rock låta. Sedan kan man möjligtvis vara petig och hävda att det hela inte låter riktigt så lyxigt som på det glada åttiotalet, men helheten är ändå imponerande.
Skriven 2011-02-22