Klicka på bilden, för att se hela bilden
Vem är Danny King? Inte en aning var min första reaktion när jag grävde fram detta alster till ett väldigt rimligt pris i en bokhandel i Oslo. Fast den korta sammanfattningen och recensionscitaten på baksidan av pocketen fick mig omgående intresserad. Av denna info att döma talade vi nämligen klassisk kuppfilm med såväl oväntade twists som genuina miljöbeskrivningar och realistiskt råbarkad dialog.
Dramats huvudperson är Darren Milo, en småskurk som tagit svängdörren ut och in i fängelset sedan han var femton. Nu är han tjugosju, och den här gången har han bestämt sig. Det ska bli den smala vägen i fortsättningen. Avsikterna är ärliga, men moral är dessvärre inte hans stark sida. Det är därför det endast är med största viljestyrka han lyckas övertala sig själv att inte sno en tiopundare från en gammal dam på bussen när tillfälle ges.
Men ändå, detta till trots. Nu är tiden kommen för Milo att hålla sig på rätt sida om lagen. Den här gången är det endast den smala vägen som gäller, intalar han sig väl medveten om att nästa volta kan bli långvarig.
Fast att hålla sig från trubbel är aldrig det lättaste, och förutsättningarna för ett hederligt liv är i sanningens namn inte överdrivet goda, menar han. Flickvännen har dumpat honom, han bor på brorsans soffa och förmågan att behålla ett jobb är begränsad. Så när hans forna kollegor i den kriminella småhandlarbranschen berättar om ett lämpligt “jobb” ramlar han snart dit igen. Motvilligt förvisso, men även väldigt hypotetiska resonemang tenderar i slutänden att kräva ett åtagande och när den tiden väl kommer har alla nackdelar slutligen rationaliserats bort.
Visserligen inser Milo riskerna, men om han själv får hålla i planen och “call the shots” ska den trots allt nog vara genomförbar. Måltavlan, en stormarknad i den egna hålan är för all del den största hittills i karriären, men säkerheten är knappast vare sig ohanterlig eller direkt avskräckande.
Hur det går? Inte som det var tänkt såklart. Ett par oväntade “bumps” i den motorvägsraka planen hotar hela operationen å det grövsta. Vilket egentligen inte är så konstigt. För ärligt talat tillhör Milo och hans kumpaner långt ifrån de största ljusen på den tjuvaktiga kriminella himlen.
Kanske är det också just därför dessa moraliskt tvivelaktiga individer i allmänhet och Milo i synnerhet trots allt framstår som tillräckligt tilltalande för att man ska heja på dem. Man förstår deras motiv och vill att de ska vinna även om de egentligen förtjänar att låsas in.
Jag kommer inte helt osökt att tänka på Guy Richies gangsterrullar när jag avnjuter Milo’s Marauders. Tänk i termerna Lock, Stock And Two Smoking Barrels eller Snatch minus det brutala våldet, inte fullt så mycket svordomar, en aning mer nyanserad bakgrundsbeskrivning av karaktärerna och en tydlig betoning på vardaglighet, så får man en ganska bra bild av helheten.
Milo’s Marauders gav onekligen mersmak på mer än ett sätt. Märkvärdig? Kanske inte? Men historien har både tempo, dimensioner och faktiskt också ett visst mått av hjärta. Sedan får man heller inte glömma humorn. Titt som tätt dök det upp lustiga episoder som etsade sig fast. Själv skrattade jag till exempel högt när Danny King beskriver Milo´s skurkpolare och deras brokiga bakgrund. Här finns till exempel Parky, gruppens färgade representant som gjort det till en sport att hänvisa till rasism för att kamma hem ekonomiska skadestånd så till den grad att Commisssion For Racial Equality hotat honom med “juridiska påföljder”. Här finns också killen som satt i system att arrangera om glas och porslin för skoj skull i samband med inbrott så att det oundvikligen ramlar i backen när de bestulna ska till att använda det vid ett senare tillfälle.
Som synes är det svårt att förneka att King har flyt i (gangster)berättandet. Vilket inte är så konstigt. Det här är hans femte bok om småhandlare i den brittiska undre världen. Och mer har det blivit. Denna bok från 2005 har redan fått en uppföljare i Milo’s Run. Därefter har ytterligare tre släppts i snabb följd. Och missa för all del inte Thieves Like Us, komediserien från BBC baserad på Kings debut The Burglar Diaries. För det tänker inte jag göra.
skriven 2010-08-12
Du kanske gillar:
KATHARINA ORAVSKY SANDSTRÖM : FLAMINGOKVINDEN: FORTAELLINGER OM MENNESKER, HELBRED OG ARBEJDSLIV
SUZANNE COLLINS : BALLADEN OM SÅNGFÅGLAR OCH ORMAR
MARY L. TRUMP : TOO MUCH AND NEVER ENOUGH – karaktärsmord med seriositet där bilden av framgång välförtjänt rivs ner
RICK RIORDAN : OLYMPENS HJÄLTAR – myternas mästare i högform med Olympens hjältar
