Klicka på bilden, för att se hela bilden
Uppföljaren till 80 talets största vampyrfilm är efter 20 års väntan här.
Inför Sverigepremiären vid årets Fantastisk Film Festival besöker filmens regissör P.J. Pesce och skådespelaren Corey Feldman Sverige för att träffa fans och journalister.
Det är en sval septemberdag med antydan till oväder som jag och min fotograf kliver in genom entrén på Hotell Lundia. Kvinnan i receptionen förklarar vart vi ska gå för att komma till konferenslokalerna. Jag är nervös. Jag vet att det här egentligen är rätt löjligt. Att man som 27 år borde ha växt ifrån kändishysterin. Men ändå, jag ska möta Corey Feldman. Skådespelaren som betydde mycket för mig när jag var ung. Det var via honom som jag upptäckte filmerna Goonies, Stand By Me, Lost Boys och Nu är det kört. Jag vågade till och med se Fredagen den 13:e del 4 bara för att han var med i den. Så visst, det är en intervju jag ska göra och killen är 37 år och knappast någon hyperkändis längre. Men ändå, jag ska träffa en gammal barndomsidol.
Regissören P.J. Pesce häller upp en kopp te innan han sätter sig i soffan mitt emot mig. Han är artig och tar i hand med både mig och min fotograf.
– Det är första gången jag är i Sverige men jag hade ett kort förhållande med en tjej från Göteborg för en massa år sen, berättar han med glimten i ögat.
Att det varit en process på 20 år för att göra en uppföljare förklarar PJ med att det konstant varit kreativa skeenden och flertal manusförkastningar och tilltänkta regissörer från dag ett.
– 2007 var först då mitt namn kom på tals. Rick Benattar, en av producenterna på Warner, hade sett en western film jag gjort några år tidigare. Jag kallades upp på ett av Warners kontor och fick läsa manuset. Jag hade några invändningar som jag föreslog och sedan tänkte jag inte så mycket mer på det. 6 månader senare fick jag jobbet.
Att Corey Feldman skulle återvända som vampyrjägaren Edgar Frog var självklart redan från början. Vad som inte var lika självklart var vilka andra från originaluppsättningen som skulle kunna tänkas återvända.
– Min tanke med en uppföljare var att skapa en helt ny story. Jag menar, en uppföljare där vi får följa Michael och Star som föräldrar eller Edgar Frogs kamp mot sin kompis Sam som blivit vampyr, det där är inga vettiga idéer, förklarar P.J., Jag ville aldrig göra en rak uppföljare som skulle ta vid efter den andra. En massa unga människor som inte var med när den första kom ut eller som aldrig ens sett den skulle inte finna den berättelsen intressant nog. Vad vi velat åstadkomma är en film som innehåller de ingredienser som gjorde originalet så träffande samtidigt som den skulle kunna locka publik som inte sett den första.
Filmen inleds med att ett gäng bråkiga surfar gör olaga intrång på en privat strandtomt. Ägaren Tom Savini (iförd solbrillor på natten) blir allt annat än glad och visar framtänderna för sina inkräktare. Föga anar han att surfarna i själva verket är blodsugare de med och detta får honom bokstavligt att tappa huvudet.
– Kan du tänka dig det? Tom Savini, en riktigt jävla legend, dyker upp på första inspelningsdagen med ett färdiggjutet huvud som han gjort av sig själv!? berättar P.J. stolt.
Ideen att en känd skådespelare skulle dyka upp i en cameo i filmens prolog fanns på pappret hela tiden.
– Kiefer Sutherland var påtänkt men ville inte. Sedan kom Donald Sutherlands namn upp. Vi kontaktade honom men hans schema för en TV-serie (Dirty sexy money ) kunde inte kombinera ett inhopp i filmen. Mitt eget förslag var Iggy Pop då jag är en stor beundrare av honom. Han ville gärna göra det men hans turné gjorde det omöjligt för ett samarbete, beklagar P.J.
Frälsningen kom istället från en god vän.
– Min bästis Greg Nicotero (specialeffektsmakare för KNB) föreslog Tom Savini och jag bara:- Tom Savini! Vad fan tänkte jag inte på honom för!? Folk som inte är så intresserade av special effektsmakare kan inte förstå hur pass stor Savini är i branschen. Han ses nästan som en gud. Att få jobba med honom var skitkul.
Resten av skådespelarensemblen utgörs av okända ansikten. Huvudvampyren spelas dock av Kiefer Sutherlands halvbror Angus.
– Jag ville göra vampyrerna till starkare individer än vad de var i den första. Där gick de mest omkring som manliga modeller utan att egentligen yttra några repliker. Jag ville ge mina vampyrer personligheter. Göra dem likt vilda djur. Skrämmande.
Nog är de personliga. Ett återkommande practical joke de spelar på varandra är att helt överraskande köra en kniv i magen på sin vampyrpolare och skära ut inälvorna på denne.
– Ja haha, skrattar regissören, det där var faktiskt en av mina idéer. Jag tänkte: Om man nu är vampyr och är odödlig och aldrig blir gammal, vad skulle man då hitta på? Det var då det slog mig att man kunde slita ut inälvorna på varandra och bara skratta åt det.
Jo visst hade man väl blivit lite sur om ens kompis kommer fram och sprättar upp en precis när man håller på att fixa ett ragg. Det dröjer förhoppningsvis länge innan killarna från Jackass gör något liknande.
I övrigt är filmen en berättelse om det nära syskonbandet mellan bror och syster som tänjs då lillasystern upplever sin första förälskelse och på så sätt hamnar i dåligt sällskap.
– I den första filmen handlade det om en familjesituation där den skilde mamman tappar kontrollen över sina två söner som hamnar i dåligt umgänge. Här är det den överbeskyddande storebrodern som tappar kontrollen över sin syster.
Till sin hjälp att få tillbaka henne har han Edgar Frog, en vampyrjägare som förlorat sin bror. Rent metaformässigt är detta ett intressant perspektiv då Corey Feldman i verkligheten förlorat kontakten med sin ”broder”, Corey Haim. Han dyker upp som karaktären Sam från första filmen i filmens slut. Nu som vampyr. Deras kamp slutar lika fort som den börjar. Med en svart bild och vi får enbart gissa oss till lösningen. Kanske…
– Det snackas om en tredje film. förklarar P.J. Det finns grejer som existerar i ramberättelsen men som inte förklaras i denna filmen. Grejor som jag vet men inte kan tala om.
När intervjutiden är slut tar vi åter i hand. Det är då han i alla fall berättar för mig att syskonen i filmen, Emerson, är son och dotter till första filmens Michael och Star. Michael (och Sam) heter ju Emerson i efternamn i första filmen.
Efter några glas vatten för mycket och en toalettpaus senare, återvänder jag till konferensrummet. Corey Feldman har redan satt sig på plats mitt emot min fotograf (som för övrigt tycker det är obehagligt att prata engelska). Han är kort och är klädd i jeans, t-shirt och ett par solglasögor som ett diadem i det svarta håret. Jag presenterar mig, vi tar i hand och jag frågar vad de snackat om innan jag kom?
– Vi har bara snackat om dig, vad tror du? Haha, skrattar Corey och jag tycker det är kul bara av att höra hans karaktäristiska röst.
Det här är också Corey Feldmans första besök i Sverige och jag blir överraskad av att det är han som tar upp ämnet Filip och Fredrik. Jag hade i förväg tagit med en bild på dessa två för att kolla om han fortfarande har nån kontakt med dem.
– Nej. De var trevliga killar faktiskt. Vi försökte kontakta dem och få dem att komma hit men de var tydligen upptagna med nån TV show. De verkar ha blivit riktiga storstjärnor, säger han utan att jag kan gissa om han är allvarlig eller inte.
De gör nån TV show? Hur ska man förklara iden till Vem kan slå Filip & Fredrik? Jag väljer att istället fråga om vad han tycker om Sverige.
– Det är fint här. Jättefin miljö. Vi var ute några stycken på en krog i går kväll efter att vi kommit hit. Det verkar vara en jättestor studentstad. Det är kul att se att man har svenska fans här. Dock var det bara killar som kom fram och snacka med mig. Tjejerna stod bara på avstånd och tittade.
I motsats till P.J. Pesce så har Corey Feldman ända sen starten varit involverad i Lost Boys 2 projektet.
– Att det skulle komma en uppföljare var självklart. Bara det att ingen visste hur den skulle se ut. Jag har genom årens lopp läst manus där min rollfigur medverkat på helt olika sätt. Ibland var det bara som en kort cameo men det förslaget gillade jag aldrig. En tidig ide vara att göra en prequel om Kiefer Sutherlands karaktär. Om hur han gick från människa till vampyrledare. En annan ide var att jag och Alan (Frog, Edgars bror i första filmen) skulle ha flyttat till Washington D.C för att bekämpa politiska vampyrer.
Om det där sista påståendet överhuvudtaget har någon sanning vågar jag inte svara på. Corey Feldman är en väldigt lurig man med mycket humor. På frågan hur han fann karaktären Edgar Frog svarar han utan att tveka:
– Jag begav mig ut och dödade några vampyrer. Det är inte så illa som det låter.
Att behålla rötterna från den första filmen tycker Corey är viktigt. De föreslog en massa saker som att Edgar skulle vara kortklippt med stubb och se ut mer som en punk-version av en vampyrjägare. Jag propsade hela tiden på att killen skulle se helt oförändrad ut. Det är något jag själv inte gillar när man ser en uppföljare. Säg att det har gått fem år sen den förra filmen och så kommer då alla skådespelare tillbaka och ingen av dem ser ut som de gjorde i den första filmen. Edgar är en kille som fullständigt skiter i hur han ser ut.
Och visst stämmer det. Även om det passerat 20 år och att det uppenbarligen runnit mycket vatten under broarna så är det inget som är märkbart i filmen. Det ser knappt ut som om det passerat fem år sen Edgar Frog var med i originalet. Samma klädsel, samma frisyr, samma unga ansikte. En tatuering som slingrar sig upp längs halsen är det enda nya attributet. Något jag tänker på då den Corey som sitter mitt emot mig inte har någon tatuering på halsen.
– Ja det var den enda grejen som är ett nytt attribut. Det är en vinkning till George Clooney i From Dusk Till Dawn. Han och Quentin Tarantinos Gecko bröder var i sin tur en vinkning åt Frog bröderna så man kan väl säga att cirkeln är sluten, skrattar han.
Utöver nya Lost Boys så håller Corey på med nya projekt. Tre filmer som han spelar in under detta år, däribland en romantisk komedi med namnet Lucky Fritz där han spelar titelkaraktären. Tillsammans med sitt band Truth Movement, har han också spelat in skiva. Som faktiskt är den fjärde plattan som gruppen gjort.
Jag har förstått att Corey inte vill prata om sitt privatliv i intervjuer men jag känner ändå att jag måste ta upp Corey Haims namn. Dagen innan intervjun hade jag nämligen fått reda på att de båda gjort en sitcom vid namn The Two Corey´s.
– Nej det var inte en direkt sitcom utan mer som en slags komisk reality show. Den började första säsongen som ren komedi men gick mer över, i andra säsongen, till att bli mer allvarlig med tanke på Corey Haims försämrade tillstånd. Vi valde att lägga ner serien efter andra säsongen då jag och Haim inte längre kom överens.
Om jag förstod regissören P.J. Pesce rätt så var inte heller Corey Haim i något vidare skick då han filmade sin cameo i slutet av Lost Boys 2. Hur pass killen återigen hamnat i drogträsket vill jag inte fråga rakt ut men jag undrar om de pratar med varandra.
– Nej, svarar Feldman abrupt.
Istället tänker jag prata lite om hans tidiga karriär men då ropar tjejen som har hand om intervjuerna att vi måste avsluta. Vi har bara tid till en fråga till. Oh fuck, muttrar jag.
– Ja ta en riktigt bra en, skrockar Corey.
Jag undrar då om han har spelat in kommentatorspår till någon av sina filmer. Stand By Me? Goonies?
– Vi gjorde ett interaktivt kommentarspår till Goonies, alla vi i skådisensemblen. Den ligger med på Goonies DVD´n och den ska finnas tillgänglig i hela världen.
Vi avslutar raskt intervjun med några gruppbilder och vi föreslår att vi tillsammans borde gå ut i Lund under natten och jaga vampyrer.
Ja, varför inte?
Roger Möller
skriven 2009-02-01
