Klicka på bilden, för att se hela bilden
Jackson Browne har alltid sett yngre ut än vad han är på riktigt. Men nu vid sextio år fyllda har han skaffat ett grånat skägg som skvallrar om att tiden verkligen är en erövrare. För visst är det i viss mån tidsfaktorn och tillbakablickande detta nya album avhandlar, som i eftertänksamma Off Of Wonderland, Giving That Heaven Away och titelspåret. Browne summerar. Och det är inte utan att det känns som om det är med vemod och viss sorg han ser tillbaka på sin förlorade ungdom.
Den engagerade demokraten och aktivisten från de kompromisslösa Lives In The Balance och World In Motion då. Var finns han? Well, han är väl inte helt borta, men det här är inte en politisk platta. The Drums Of War är väl det enda spår som minner om en tid då Browne alienerade sin konservativa publik genom att slå ner hårt på Reagan och USA:s politik i Sydamerika. Här pratas om saker som är ”värda att slåss för”. Sedan behöver man inte vara expert på mannens repertoar för att inse att frågor som ”Who lies, bombs then calls it an error?”, ”Who gives the orders, orders to torture?” och ”Who makes a fortune fighting terror?” kommer som ett brev på posten. Här kan man riktigt se glöden i Brownes ögon bara genom att lyssna.
Fast för övrigt är det här som sagt en tämligen personligt reflekterande skiva, och inget ont i det. Särskilt som en handfull av melodierna typ de jag inledningsvis nämner och några till är av gammal god luftig västkustrockklass. I ärlighetens namn finns här några rätt sega nummer, typ malande Where Were You? och saggiga trubadurförsöket Going Down To Cuba också. Men vad ska man säga, mannen har hållit på i över fyrtio år. Så någon liten svacka måste han väl ha rätt att ha ibland.
Skriven 2008-10-07