Klicka på bilden, för att se hela bilden
Har som det lite pretentiöst heter levt med den här skivan ett tag nu, och jag måste säga att den vinner i längden. Nu är förstås inte fröken Backlund på något sätt svårtillgänglig. Däremot spretar det vilt hit och dit från början till slut.
Idel associationer noteras i bakhuvudet från första stund. Inledande Worry Sick påminner om Anna Ternheim utan konstigheterns, Suburban Bliss har Cardigansfeeling, True Beliver låter som något Tori Amos skulle kunna ha gjort och soligt näpna Wishing I Could Turn Away skulle kunna vara Colbie Caillat om det inte varit för det förhöjda tempot i refrängen.
Till och med Timbaland får se sig hyllad. Lennon Said (Love Is All) med sina bakåtlutade beats skulle kunna vara ett samarbete med Nelly Furtado, som sparats för ett senare tillfälle.
Ja, ni förstår själva grejen och det är klart det vore lätt att kalla det här osjälvständigt, men det är svårt att vara surmagad här för Death By Honey är en både varierad och välgjord skapelse. En järnhård tummen upp för Edith alltså även om hon kanske inte direkt överträffar sina förebilder(?).
Skriven 2008-05-23
