Klicka på bilden, för att se hela bilden
Kritiken var väl inte alltid direkt lysande, men Jumpers låtskrivande sångare Niklas Hillbom jämfördes faktiskt från och till med Per Gessle. Och det är ganska lätt att förstå varför när man hör detta alster. Vardagsbetraktelser, ungdomlig kärlek, längtan, funderingar om ditten och datten ur ett smått naivt perspektiv känns igen från Halmstadsonens låtskatt.
Men framförallt är det förstås det hitkänsligt melodiska som var hans styrka. På denna uppföljare, från 1998, till den storsäljande självbetitlade debuten har soundet förfinats en aning, men anslaget är precis lika catchy som på debuten. Titelspåret, Våran hemlighet och En vacker dag är typisk trallig Jumperpop i upptempo-kostym.
Ett visst mått av mognad kan dock skönjas jämfört med förstlingsverket. Solen stiger upp idag, en fin ballad som backas upp av Sveriges Radios Symfoniorkesters stråkar är långt ifrån fettsnål tonårspomp och Clownen Claude är ett försök att skapa tänkvärd melankoli. Det går väl sådär, men visst sjutton är det här rätt charmigt och äktheten behöver knappast ifrågasättas
Somliga var då det begav sig mäkta irriterade på Hillboms smågnälligt nasala röst, men jag köper den också. Vi talar förvisso inte skönsång här, men till skillnad från den obegripligt överskattade Håkan Hellström håller den på sitt sätt måttet. Hillbom har i alla fall inte gjort falsksången till en plågsam konstart.
Skriven 2007-04-03
