Klicka på bilden, för att se hela bilden
100.000.000 Bon Jovi fans can´t be wrong är budskapet som strålar ut från den färska boxen med samma titel, och det är jag den förste att skriva under på. New Jerseybandet inte bara definierade den arenaorienterade hårmansmetallen, de överlevde och frodades också även under 90-talets i många avseenden tämligen gnälliga grungevåg. Idag får kvartetten mest skit för allt de gör oavsett om det har med musik att göra eller ej. Vem minns t.ex. inte när Richie Sambora fick på skallen i svensk media för att han hade en amerikansk flagga nerstucken i bakfickan i samband med en konsert efter 11 september. Hellöjligt, är bara förnamnet. Alla som vågar se längre än den småaktiga näsan räcker inser dock att Bon Jovi lyckats hänga med sin tid utan att överge sina musikaliska ideal. Det är sådant – kära läsare – som kallas att åldras med värdighet.
En DVD med diverse intervjuer och bakom kulisserna reportage är förvisso inte fy skam, men det är de tre CD-discarna med hela trettioåtta – av totalt femtio – spår som aldrig tidigare varit utgivna som är den största anledningen till att man ska satsa sina hårt beskattade slantar på den här boxen. Väldigt mycket är imponerande starkt, en del är sådär, men ingenting går att beteckna som kasst. Långt därifrån.
Skivåret drar inte igång på allvar än på några veckor, men i förra årets sista skälvande minuter släppte både The Arks och Lambretta nya album. Inga av dessa har tillskrivits direkt lysande respons. De Malmöbaserade smålänningarna i arken har på sin höjd fått hyfsade omdömen medan de sistnämnda mer eller mindre sågats. Själv stämmer jag såklart inte in i gnället. Båda dessa akter har nämligen gjort plattor som bådar gott inför den kommande säsongen. Åtminstone ur svensk synpunkt.
Något som däremot snarare ter sig olycksbådande är det faktum att Håkan Hellström snart släpper nytt. Jag kan inte påstå att jag ser fram emot ett nytt alster signerat falsksjungarnas guru nummer ett. Men jag kan förstås samtidigt inte låta bli att undra vem han har plankat texter från den här gången. Gravt överskattad är som vanligt de enda ord som till fullo täcker in hans gärning i branschen.
På den utländska fronten är releaseplanerna som vanligt ytterst preliminära, men redan den här månaden släpps nya sköna alster med Jayhawks, Bright Eyes, Pain långlivade popsyntarna Erasure, amerikanska operapoparen Josh Groban och brittiska rockbandet Feeder.
Som av en händelse kommer de tre sistnämnda akterna även att föräras artiklar i denna tidning under de kommande veckorna. Håll ögonen öppna.
För övrigt bör momsen på CD-plattor sänkas till samma låga nivå som bokmomsen.
skriven 2005-01-04
