Orättvist att Dogge tvingas löpa medialt gatlopp

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Ni har kanske själva läst om det. Dogge Doggelito har hamnat i onåd i mediabruset. Anledningen? Den intet ont anande Latin Kingsfrontmannen har framträtt med allas vår ständiga favoritoskuld Carola hos den kristna församlingen Livets Ord. I den röda kvällstidningen visste knappast uppgivenheten några gränser när denna kraftigt konstruerade skandal avslöjades. I den hårt vinklade artikeln ställdes Dogge till svars för sitt handlande och avkrävdes en förklaring. Någon avbön – observera lustigheten – fick dock inte tidningen. Istället stod rapparen rakryggad och sade att han inte brydde sig vad folk tycker. Men inte nog med det. Han sade sig också ställa upp i alla sammanhang så länge folk betalar för sig. Så härligt osvenskt och så coolt är min reaktion på detta. Och så skönt att han skippade de lama ursäkterna för att slippa obehag.

Därmed inte sagt att det är så klokt att inte hålla koll på vem ens uppdragsgivare är. Alla artister har trots allt ett ansvar att inte ge sig i lag med organisationer där politiskt och religiöst våld, terror och extremism i största allmänhet frodas.

Visst, Livets Ord är i vissa avseenden en tvivelaktig sammanslutning, men Dogge förtjänar inte att löpa gatlopp i pressen för sitt tilltag. Man kan undra om några duetter med King Diamond på en djävulsdyrkarkongress framkallat samma indignation. Jag tvivlar.

Sedan är det märkligt att skribenterna hoppar på Dogge för det här när ursäkterna för den rent kriminelle kollegan Ken aldrig tycks ta slut. Vem minns t.ex. inte hur överseende man var när han uppmanade publiken att storma slottet och våldta Madeleine. Då flödade bortförklaringarna på denne sorglige mans vägnar. Det var ju lite dumt sagt, men man ska inte vara så snabb att döma var den allmänna uppfattningen. Särskilt inte när man som Ken har haft en taskig uppväxt och tvingats(?) deala droger för att överleva. Tala om att sila mygg och svälja kameler.

Läste i branschtidningen Billboard att Sony och den amerikanska banken Bank One har släppt ett kreditkort “over there” som ger alla användare rabatt på idel Sonyprodukter från skivor och DVD:s till datorer och spel. En annonskampanj med artister som Dido, miljonsäljande rockbandet Switchfoot och nya countrydrottningen Gretchen Wilson drog igång redan i februari. Låter intressant. Allt som kan få folk att konsumera musik och film legalt är positivt. Men det är väl knappast troligt att vi får se något motsvarande på våra breddgrader. Eller?

På tal om Sony så ser det ut som om sammanslagningen med multijättekollegan BMG nu är ett faktum. Sorgligt, minst sagt. Nu är det bara fyra “big ones” kvar, och dessa kommer att bli än mer stelbenta i sin gärning och underbemannade i sin vardag. Resultatet blir färre artister på lönelistan och än fegare prioriteringar. Men än sen då, tycker kanske en del. Låt de sista dinosaurerna gräva sina egna gravar, så att branschen kan börja om från början igen. Jag förstår tanken, men (musik)världen behöver trots allt megastjärnor för att hålla musikintresset vid liv på bred front, och det är oftast bara en multijätte som kan backa upp de artister som har potentialen att bli en sådan. En superstar vare sig det nu är U2, Britney eller Clapton stavas glamour och mystik, och leder i bästa fall in lyssnaren på andra inte fullt så breda artister som i sin tur dessutom – när systemet fungerar – finansieras av de förstnämnda.

För övrigt borde momsen på CD-skivor sänkas till samma låga nivå som bokmomsen. Hallå, Marita Ulvskog vakna ur din slummer någon gång. Musik är också kultur.

Bra på CD just nu:
Avalon, The Creed
Melodistark vuxenpop med själ och osviklig känsla för snygg
stämsång och läckra produktioner.
Stan Bush, Shine
Slitstarkt pålitlig FM-rockare som aldrig sviker.
Lordi, The Monsterican Dream
Monsterhårdrock med låtar och glimten i ögat.
Papa Dee, Live It Up
Häng med katten, det svänger alltid när Daniel Wahlgren besöker
sin dancehall.
Shifty, Happy, Love, Sick
Crazytowns frontman har mjuknat och kör poprap för hela den sköna slanten.
Van Halen, The Best Of Both Worlds
Tiden har stått still. Eddie & Co är tillbaka med en dubbelsamling. Och tre nya låtar.

skriven 2004-08-03

Du kanske gillar:

Våra samarbetspartners