DANIEL LEVIN, Bert Karlsson – Oraklet i Skara (Bokförlaget DN)

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Det är knappast förvånande att frilansjournalisten Daniel Levin valt att skriva den här boken. För historien i sig är förstås närmast oemotståndlig. Mannen som börjar med två tomma händer och mot alla odds bygger upp ett imperium är ständigt lika fascinerande läsning. Särskilt om man som Bert Karlsson uppvisar en lika färgstark som provokativt bufflig framtoning. Dessvärre ville inte objektet själv låta sig intervjuas. Vid ett flertal tillfällen ringde författaren upp Karlsson, och försökte få till en träff, men det enda som hände var att skivbolagskungen bad honom återkomma senare och slängde på luren.

Fast Levin lät sig inte nedslås utan fullföljde projektet utan Karlssons medverkan. Detta är naturligtvis en svaghet, men det fanns ju lyckligtvis andra som var villiga att prata, däribland fd. partivännen Ian Wachmeister och John-Olof Thorén, sångare i Karlssons första dansbandsguldkalv Jigs. Jag letar dock förgäves efter några uttalanden från två av Bert Karlssons största musikaliska kassakor Carola och Herreys. Man kan bara spekulera i varför, men förmodligen kände de inte för att ge sin syn på den i slutänden konfliktfyllda saken så här många år efteråt.

Fast vikten av noggrann research ska förstås inte underskattas. Det märks tydligt här. Grävandet bland tidningsartiklar, TV-program och böcker har resulterat i en förvånansvärt balanserad bild av Karlssons strapatser i affärsvärlden och offentlighetens ljus. Levin avhandlar såväl hans uppgång och fall i livsmedelsbranschen och tiden som bingokung som uppbyggnaden av skivbolaget Mariann och inte minst skapandet av nöjesparken Sommarland mitt ute i den västgötska bushen.

Även i denna del är tonen i Levins berättande neutral, men Karlssons meritlista talar för sig själv. Därför är det svårt att inte låta sig imponeras av initiativkraften och det uppenbara födgeniet i hans (affärs)gärning även om han tidvis balanserat på gränsen mot det otillåtna och oftast trampat folk på tårna för få det han vill. Resultaten är varit mer tilltalande än metoderna för att uppnå dem, skulle man kunna säga. Manipulering och utnyttjande av både medarbetare och media har varit vardagsmat så länge Karlsson varit verksam, vilket framgår med all önskvärd tydlighet av alla underhållande anekdoter som radas upp i texten.

Karlssons politiska karriär var dock ingen höjdare. Efter att ha gått samman med Greve Ian Wachmeister och likt en sol rekordsnabbt stigit ända upp i riksdagen under namnet Ny demokrati gick det mesta snett. Levin redovisar metodiskt motsättningarna mellan de ovannämnda parhästarna, Karlssons ointresse i andra frågor än dom han hade egenintresse i och den utdragna maktkampen som gjorde slut på partiet. Det sistnämnda uppehåller han sig dessutom på tok för länge vid. En detaljredovisning av turerna på de kaotiska partistämmorna känns knappast som det mest oumbärliga inslaget i boken.

Men det är möjligt att Levin velat göra en poäng av detta fiasko eftersom det var början på en tid av flera andra motgångar för Karlsson. Först och främst försattes livsverket Sommarland i konkurs efter en vidlyftig vansinnessatsning. Men saken blev knappast bättre av att han skrev kontrakt med extremhögerbandet Ultima Thule heller.

Fast nu är Karlsson på toppen igen. Han insåg för länge sedan att såpor var framtiden och via TV4-succén Friends på turné var comebacken ett faktum. Sedan dess har Fame Factory blivit ett av TV3:s säkraste kort. Slutet gott, allting gott, således. Åtminstone för Bert Karlsson. Levin undrar tom. om han inte står stabilare idag än någon gång tidigare, och så är det säkert. “Oraklet i Skara” har överlevt så många skandaler genom åren att han i det närmaste blivit immun.

skriven 2004-02-04

Du kanske gillar:

Våra samarbetspartners